Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beklädnadsväxter - Beknip - Bekännelse, teol. Se Symbolum - Bekännelsefrihet. Se Religionsfrihet - Bekännelseskrifter, teol. Se Symboliska böcker - Bel, syrisk-babyloniskt gudanamn. Se Baal - Bél, Matthias - Bela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och odlas mest uti de varmare delarna af Amerika. A. americana odlas äfven i många andra
varmare land, bl. a. också i Grekland, ehuru der ej såsom trådväxt, utan såsom korkväxt
(stammens inre lemnar nämligen ett godt kork-surrogat). Agave-hampan är så lätt, att
deraf förfärdigade tåg flyta på vattnet. Utom för tygtillverkning har denne växttråd i senare
tider nyttjats i st. f. borst och tagel till förfärdigande af borstar o. d. – Tillandsia-tågan
eller trädskägget må nämnas hufvudsakligen för sitt egendomliga ursprung. Hon erhålles nämligen
ur luftrötterna af en sydamerikansk parasitisk bromeliacé, Tillandsia usneoides L. Både
till utseende och fasthet liknar hon i mycket hög grad tagel och nyttjas också mest såsom
stoppningsmaterial. – Piassave eller paragräs
vinnes ur bladslidorna af den brasilianska palmen Attalea funifera Mart. Det användes i Europa mest till gröfre borstar och qvastar, hvartill det egnar sig bättre än något annat ämne ur växt-
eller djur-riket. I sitt hemland nyttjas det hufvudsakligen till beredning af tåg, hvilka
både äro mycket starka och derjämte så lätta, att de liksom pite-tågen flyta på vattnet. –
Äfven coïr eller kokos-tågan vinnes från en
palm, nämligen från kokospalmen, Cocos nucifera
L. Tågan fås ur fruktväggens tjocka, yttre, trådiga lager. Hon har en mångfaldig användning,
såsom till tåg, borstar, täcken och hattar m. m. – Af en med palmerna beslägtad växt,
Carludovica palmata, som har sitt hemland i
Central-Amerika, erhålles materialet till de
berömde panama-hattarna. Materialet utgöres af
de fine och mjuke bladnerverna. – Esparto-tågan
erhålles ur de rörformigt sammanrullade
bladen af esparto-gräset eller syl-gräset,
Stipa tenacissima L., som har sitt hemland
i Spanien och norra Afrika. Detta gräs var,
under namn af spartum, bekant redan för
de gamle romarna. Esparto-tågan användes
för tågtillverkning och i synnerhet till
pappersberedning (jfr Pappersväxter). Af de sega esparto-bladen tillverkas alla
möjliga flätverk, såsom mattor, korgar, sadlar
m. m., samt de i Spanien sedan gammalt använde
berg-skorna. – Bland våra odlade gräsarter lemna,
såsom bekant, hvete och i synnerhet råg material
för hatt-tillverkning. De fina toscana-hattarna
tillverkas af en hvete-art, Triticum turgidum,
af hvilken en finhalmig varietet odlas särskildt
för detta ändamål.
De här nämnde beklädnadsväxterna fördela
sig på 14 växtfamiljer sålunda: slägtena
Gossypium, Bombax och Eriodendron tillhöra
Malvaceae, Linum tillhör Lineae, Tilia och
Corchorus Tiliaceae, Crotalaria Papilionaceae,
Baehmeria Urticaceae, Cannabis Cannabineae,
Broussonetia Moreae, Musa Musaceae, Tillandsia
Bromeliaceae, Agave Agaveae, Phormium Liliaceae,
Attalea och Cocos Palmae, Carludovica
Cyclantheae samt Stipa och Triticum
Gramineae. Se vidare under de särskilde växterna.
V. W.
Beknip. Komma eller vara i beknip, beknipa sig,
sjöv., säges om ett föremål (tåg e. d.), som
fastklämmes, så att det ej utan
svårighet kan komma loss eller halas, t. ex. då
någonting fastnar i en lucka, dörr eller
port, då ett tåg fastnar i ett block eller
inklämmes emellan andra tåg, så att det ej
kan halas. Vid vissa sjömaningsarbeten, såsom
tagling, klädning, bensling, surrning m. m.,
lägger man vanligtvis några slag af det dertill
begagnade garnet eller tåget ofvanpå änden
(sladden) af detsamma, så att han ej kan
gå upp, hvilket kallas att beknipa sladden.
R. N.
Bekännelse, teol. Se Symbolum.
Bekännelsefrihet. Se Religionsfrihet.
Bekännelseskrifter, teol. Se Symboliska böcker.
Bel, syrisk-babyloniskt gudanamn. Se Baal.
Bél, Matthias, ungersk historieskrifvare,
f. 1684, studerade i Halle och blef der
lärare vid det stora Franckeska barnhuset
("waisenhaus"). 1714 kallades han till Pressburg
såsom rektor vid det evangeliska lyceet, och
1719 blef han predikant för den dervarande
evangelisk-tyska församlingen. Död 1749. Hans
hufvudarbeten äro: Hungariae antiquae et
novae prodromus (1723), Adparatus ad historiam
Hungariae (1735–46) och Notitia Hungariae novae
historico-geographica (1735–42, ofulländad).
Bela, namn på ungerska konungar af arpadska
ätten (se Arpad). – B. I stötte 1061 sin
broder Andreas från tronen, men förde derpå
en kraftig styrelse till sin död, 1063. Han
befäste kristendomen, införde ett ordnadt mått-,
vigt- och myntsystem och gjorde början till en
representativ författning, i det att han till
riksdagen i Stuhlweissenburg i stället för hela
adeln endast kallade två adelsmän från hvarje
komitat. – B. II, den blinde, reg. 1131–41,
vardt såsom gosse bländad af sin kusin
konung Koloman och blef förmäld med en serbisk
prinsessa, Helena, som helt och hållet beherskade
honom. – B. III, reg. 1174–96, var uppfostrad i
Konstantinopel och sökte införa grekiska seder
och grekisk kultur i Ungern. Tillika främjade
han städernas uppkomst och återförenade
de dalmatiska kusterna med Ungern. – B. IV,
reg. 1235–70, sökte energiskt, genom adelns
försvagande, återställa det kungliga anseendet
och uppväckte derigenom allmänt missnöje,
tillföljd hvaraf en del af adeln inkallade
hertig Fredrik II af Österrike, som dock af
B. blef slagen 1236. År 1241 inföllo mongolerna
i Ungern och slogo konungen vid Sajó-floden,
hvarigenom han tvangs att flykta till Österrike,
der han fick en trygg vistelseort, först sedan
han utlemnat sina skatter och afträdt tre
komitat. När mongolerna 1242 vid underrättelsen
om sin kans död drogo bort från Ungern, vände
B. åter tillbaka och bemödade sig att genom
återuppbyggande af de förstörde orterna och
inkallande af utländska kolonister utplåna spåren
af mongolernas rysliga härjningar. Genom det
nederlag, som han 1246 vid Wiener-Neustadt
tillfogade hertig Fredrik, vedergällde han
denne det ogästvänliga mottagande han rönt
af honom. 1262 tillbakaslog B. segrande ett
nytt försök af mongolerna att infalla i Ungern.
Hans son Stefans upprorsförsök förbittrade
hans sista lefnadsår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
