Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beaconsfield, Benjamin Disraeli, lord af - Beania - Béarn - Beata - Beateberg - Beaticum - Beatifikation - Beati possidentes, latinskt ordspråk. Se Beatus - Beatitudo vestra - Beaton, David - Beatrice. Se nästa art. 2 - Beatrix - Beatrix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
valreform, men föll efter några månader på frågan
om den irländska kyrkans emancipation från
staten – en reform, som B. motsatte sig. Denne
var derefter under några år ledig från
statsgöromålen och utgaf under tiden romanen
Lothair (1870), som framställer motsatserna
mellan katolicismen och protestantismen samt
lofprisar den anglikanska kyrkan.
Då Gladstone, öfvervunnen i frågan om den
irländske universitetsbillen och seende,
att de konservativa idéerna vunno allt större
utbredning, i Jan. 1874 utan framgång vädjade
till landet genom nya val, blef B. hans
efterträdare. Sedan dess har han sökt häfda
Englands maktställning i Europa genom ett
ganska kraftigt och demonstrativt uppträdande
i den orientaliska frågan – ett uppträdande,
som dock blifvit mycket olika bedömdt både
till sin beskaffenhet och sina motiv. Några af
hans åtgärder under nämnda tid hafva blifvit
mycket hårdt klandrade, och särskildt har hans
kamp för drottning Victorias önskan att erhålla
kejsarinnetiteln blifvit utsatt för den skarpaste
kritik såväl inom som utom parlamentet. Hans nit
i "titelfrågan" har emellertid blifvit hugnadt
med peers-titel, och den forne Benjamin Disraeli,
"the gentleman of the press", hvilken berömde
sig af att "icke ega någon annan vapensköld än
literaturen", är nu den med vapen och sköldemärke
försedde earlen of Beaconsfield. Hans aflidna
hustru hade förut blifvit af drottning Victoria
upphöjd till "peeress of Beaconsfield".
B. F. O.
Beania Carruthers. paleont., en inom Englands
oolitlager förekommande fruktsättning af en
cykadé, öfverensstämmer, till grunddragen
af sin byggnad, med honkötten af Zamia,
men afviker deri, att de fertila fjällen ej
äro tättställda, utan vidt skilda, hvarför
gyttringen ej är kottelik, utan klaselik.
A. G. N.
Béarn, f. d. landskap i sydvestra Frankrike,
nu till störste delen inbegripet under
depart. Basses-Pyrénées; en liten del tillhör
depart. Les Landes. Språket, som, allt sedan
vaskonerna i 6:te årh. nedsatte sig i landet,
var det baskiska, har ifrån revolutionens tid
allt mer blifvit undanträngdt af franskan. En
samtida till Ludvig den fromme, Centullus,
som härstammade från hertigarna af Gascogne,
förenade de besittningar, af hvilka grefskapet
B. uppstod. Hans slägt utslocknade 1290, och
landet öfvergick då till grefvarna af Foix. Sedan
tillhörde det, jämte Foix och Navarra, efter
hvarandra husen Foix, Grailly och Albret. Johanna
d’Albret äktade 1548 Anton af Bourbon och lemnade
1572 vid sin död sina land såsom arf åt sin son,
sedermera konung Henrik IV. Genom denne kom
B. till Frankrike och förenades 1620 för alltid
dermed.
Beata (Lat., fem. af beatus, salig),
fruntimmersnamn. – Beata virgo, den heliga
jungfrun. – Beatae memoriae, i salig
åminnelse.
Beateberg, socken i Vestergötland, Skaraborgs
län, Vadsbo härad. Arealen 5,144 hekt. (10,414
tnld). 20 1/2 ofm., 17 1/2 fm. mtl. 1,161
innev. (1875). Annex till Bellefors, Skara stift,
Norra Vadsbo kontrakt.
Beaticum (Med.-Lat., af Lat. beatus, salig)
l. Viaticum kallas hos katolikerna den åt en
döende räckta hostian; sista smörjelsen.
Beatifikation (af Lat. beatus,. salig, och
facere, göra), den handling, hvarigenom påfven
förklarar en afliden för salig, är en lägre grad
af kanonisation (se d. o.).
Beati possidentes, latinskt ordspråk. Se
Beatus.
Beatitudo vestra, Lat., ers helighet (eg. "ers
salighet"), var förr en äretitel för biskopar
och äfven högt stående lekmän; förekommer nu
endast såsom tilltalsord till påfven.
Beaton [bitön] l. Bethune, David, kardinal och
primas af Skotlaud, reformationens ifrigaste
motståndare i detta land, tillhörde en
ursprungligen fransk, till Skotland öfverflyttad
familj och föddes 1494. Han ingick tidigt
i det andliga ståndet och sändes 1519 såsom
sändebud till Frankrike. Efter sin återkomst,
1528, blef han utnämnd till sigillbevarare och
åvägabragte 1537 Jakob V:s förmälning med Maria
af Lothringen samt verkade öfver hufvud mycket
för ett godt förhållande mellan Skotland
och Frankrike, hvarför Frans I gaf honom
biskopsstiftet Mirepoix och 1538 förskaffade
honom kardinalshatten. Efter sin farbroder blef
han 1539 ärkebiskop af S:t Andrews och Skotlands
primas. Som sådan förmådde han parlamentet att
strängt förfölja protestanterna, hvilka redan
voro ganska många. Efter Jakob V:s död, 1542,
gjorde B. ett försök att genom ett understucket
testamente blifva en af rikets regenter, men
hans anspråk ogillades. Han vann dock stort
inflytande hos regenten, grefven af Arran, och
begagnade detta mot de reformerte. Den berömde
reformatorn George Wisharts afrättning (1546)
rågade måttet af det hat, som B. ådragit sig,
och han blef af några skotska adelsmän i sitt
eget slott öfverfallen och på ett grymt sätt
mördad 1546.
Beatrice [-tritje]. Se nästa art. 2.
Beatrix, Lat., "den saliggörande", Ital. Beatrice, qvinnonamn.
Utom flere helgon äro följande qvinnor med namnet
B. att märka: 1) Grefve Ragnalds dotter, sedan
1156 kejsar Fredrik I:s gemål – 2) Beatrice
Portinari, dotter af en förnäm florentinare,
Folco Portinari, var föremålet för Dantes rena,
svärmiska kärlek och denne skalds ledsagerska
på hans i den "Gudomliga komedien" skildrade
drömfärd genom det himmelska paradiset. Hon
dog 1290 och hade då i fyra år varit gift med
Simone de’ Bardi. – 3) En naturlig dotter af
konung Ferdinand af Neapel och Aragonien. Hon
förmäldes 1475 med konung Mattias Corvinus i
Ungern och dog på Ischia 1508. – 4) En dotter af
hertig Herkules III af Este, f. 1750, förmäld
1771 med ärkehertig Ferdinand af Österrike.
Hon dog 1829.
Beatrix, svensk drottning, Erik Magnussons
gemål, var dotter till markgrefve Ludvig af
Brandenburg och systerdotter till den danske
konungen Valdemar Atterdag. Giftermålet egde
rum på hösten 1356. Både hon och hennes make
afledo sommaren 1359, sannolikt i en pest,
som vid denna tid rasade i Sverige. Enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
