Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baltzer, Wilhelm Edvard - Balunda - Balustrad - Baluze, Etienne - Balvay, Ch. C., fransk kopparstickare. Se Bervic - Balza, ett slags farkost. Se Balsa - Balzac - Balzac, Honoré de - Bambaja, italiensk bildhuggare. Se Busti, A. - Bambara - Bamberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land och grundade sjelf 1847 den fria församlingen
i Nordhausen, hvars föreståndare han allt
sedan dess varit. B. har äfven deltagit i
det politiska lifvet. 1848 var han medlem af
Vorparlamentet i Frankfurt och s. å. medlem af
preussiska nationalförsamlingen. Han har ut-gifvit
många skrifter af religiöst, filosofiskt och
social-vetenskapligt innehåll. B. är en ifrig
anhängare af den s. k. vegetarianismen, som han ock
förfäktat i flere af sina arbeten. G. o. L.
Balunda, socken i Vestmanland. Se Badelunda.
Balustrad, ett vanligen af små sten-, metall-eller
trä-kolonner af starkt utsvälld form (s. k.
dockor, Fr. balusires) bestående bröstvärn kring
altaner, balkonger, altaren, terrasser, vid trappor,
broar o. s. v.
Bal U ze [-lys], Etienne, fransk historieskrifvare,
f. 1630 i Tulle, blef 1670 professor i kanonisk rätt
vid universitetet i Paris, men lemnade denne plats
1700. Några år derefter (1707) blef han dirigent
af College royal, men ådrog sig Ludvig XIV:s onåd
genom sitt verk Histoire généalogique de la matson
d’Auvergne (1708), afsattes 1710 och förvisades från
Paris. 1713 erhöll han tillåtelse att återvända, men
fick ej sin förre plats tillbaka. Död 1718. B. inlade
stora förtjenster såsom utgifvare af urkunder. Bland
dylika samlingar bör främst nämnas Capitularia regum
francorum.
Balvay [-va], Ch. C., fransk kopparstickare. Se
Bervic.
Balza, ett slags farkost. Se Balsa.
Balzac, franskt familjenamn, buret af många ätter,
som ej äro beslägtade med hvarandra. - HenriettedeB.,
markisinna af Yerneuil, Henrik IV:s älskarinna, och
Marie Touchet de B., Karl IX:s älskarinna, tillhörde
en slägt, som var bördig från Auvergne. - Jean
Louis Guez de B., f. 1594 i Angouléme, d. 1654, var
gunstling hos kardinal Kichelieu, medlem af Franska
akademien, kungligt statsråd och hi-storiograf. Han
var en i stilistiskt hänseende rätt god författare;
genom sitt korrekta och regelbundna språk utöfvade han
ett stort inflytande på utvecklingen af den franska
prosan. Bland hans arbeten omtalas såsom de bästa:
Lettres, Le Socrate chrétien och Le prince.
Balzac, Honoré de, en af Frankrikes mest frejdade
romanförfattare och novellister, föddes 1799 i
Tours. Redan som ung sammanskref han under olika
psevdonymer en mängd romaner, hvilka dock rönte
föga uppmuntran. 1829 utgaf han i sitt eget namn
romanen Les der-niers chouans, som väckte mycket
uppseende. Sedan utgaf han i rask följd ett stort
antal romaner och noveller: Louis Lambert, Eugénie
Grandet, Le médecin de campagne, La physiologie dit
mariage m. fl., af hvilka åtskilliga finnas
öfversatta på svenska. Sina samlade romaner utgaf
han under den geinensarnme titeln La comédie humaine
(1842-48). Hans Oeuvres complétes hafva sedermera
utkommit i flere upplagor. - B. är en fin kännare
af mennisko-hjertat, men har med rätta blifvit
klandrad för öfverdrift och onaturlighet i sina
skildringar. För öfrigt är den sedlige halten i hans
romaner ej alltid den bäste. Hans uppfinningsförmåga
är stor, men utförandet i allmänhet ojämnt. -
B. försökte sig äfven som dramatisk författare,
men med ringa framgång. Död i Paris 1850.
Bam ba ja, italiensk bildhuggare. Se Bus ti, A.
Bam bar a 1. Barnbar ra, ett negerrike i det inre
Afrika vid öfre Niger (Joliba), sträckande sig
från 10° till 15° n. br. Arealen omkr. 238,800
qv.-kilom. (4,300 qv.-mil). Landet är till störste
delen en sumpig, men fruktbar skoglös slätt och
genomflytes af en mängd floder. Spaiimål, ris,
maj s och yamsrötter äro hufvud-alstren. Bland de
mångfaldiga trädslagen märkes i synnerhet sji- eller
smörträdet. Innevånarna (omkr. 2 mill.) tillhöra
mandingo-stammen och äro ett krigiskt folk, som till
1861 styrdes af inhemska konungar, men nu lyder under
Fellata-furstar. Hufvudorten, Segu (omkr. 30,000 inne
v.), vid Joliba, drifver, liksom landets öfrige större
platser, en betydande handel med spanmål, guld, salt
(från Sahara), slafvar och indigofärgade bomullstyger
af utmärkt beskaffenhet, hvilka tillverkas af landets
qvinnor. Alla husgeråd, smycken och vapen (dock
icke skjutgevär) samt krut förfärdigas i landet. -
Våra underrättelser om B. ega vi genom skotten Mungo
Park och den franske löjtnanten Mage, hvilken besökte
landet 1865.
Bamberg. 1) Stad i bajerska regeringsområdet
Ober-Franken, vid Kegnitz, nära denna flods utlopp i
Main. 26,958 innev. (1875). Säte för en ärkebiskop,
ett katolskt och ett protestantiskt dekanat samt
för Ober-Frankens appel-lationsdomstol. B. är en
regelbundet och prydligt byggd stad, som utbreder
sig dels i dalbottnen på ömse sidor om Kegnitz’
båda armar, dels amfiteatraliskt på de omgifvande
kullarna, hvarigenom det får ett synnerligen
pittoreskt utseende. Af byggnader böra nämnas:
den. högt belägna, med fyra torn försedda domkyrkan
- med dess många grafmonument och andra konstverk -
en af den senromanska arkitekturens yppersta verk,
byggd 1004-12 och under åren 1828-37 fullständigt
restaurerad af konung Ludvig I; vidare det gamla
och det nya biskopspalatset, det 1009 grundade
bene-diktin-klostret (nu inredt till hospital),
S:t Ja-kobskyrkan (byggd 1073-1109) och det gamla
rådhuset. I det forna jesuitkollegiet finnes ett
stort bibliotek, som bl. a. innehåller en mycket
dyrbar samling handskrifter (2,600) och inkunabler
(omkr. 5,000). B. eger vidare ett af de äldsta
boktryckerierna (Albr. Pfisters, anlagdt 1453), nästan
lika gammalt som det gutenberg-ska i Mainz. Af högre
undervisningsanstalter eger staden numera endast ett
katolskt lyceum, en qvarlefva efter det berömda, 1585
grundade universitetet. - Bambergs handel, af gammalt
ganska betydlig,, underlättas genom stadens läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
