Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baltimore - Baltimorefogeln - Baltischport - Baltiska frågan - Baltiska hafvet. Se Östersjön och Baltia - Baltistan - Baltsjik - Baltzer, Johann Baptista - Baltzer, Wilhelm Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
faller ut i Chesapeake-viken. Staden, som är
uppkallad efter kolonien Marylands grundläggare,
lord G. C. Baltimore (f. 1578, d. 1632), anlades
1729 och hade ännu 1800 endast 26,500 innev.,
men är nu till folkmängden den tredje i ordningen
af unionens städer. 267,354 inney. (1870). B. är
vackert belägen, har breda och regelbundna gator,
en mängd praktbyggnader och monument (deribland
Washingtons-monumentet), en stor offentlig park,
"Druid-hill-park", samt en ypperlig hamn. Der finnas
en medicinsk högskola, en vetenskapsakademi,
3 "academies" (högre elementarläroverk),
deribland 2 för qvinnor, en konstakademi (det
s. k. Peabody-institutet), en stor anstalt för blinda,
Marylands-institutet (för undervisning i slöjd)
samt en mängd andra inrättningar för vetenskapliga,
industriella och välgörande ändamål. Det är
säte för en katolsk ärkebiskop (der finnes ock
ett katolskt seminarium samt universitet) och
betraktas som hufvudort för katolikerna i Förenta
staterna. Genom sitt förträffliga läge för den inre
och yttre handeln, sin rymliga och trygga hamn,
sin förbindelse medelst jernvägar och kanaler med
alla delar af Förenta staterna är B. en af unionens
förnämste handelsstäder. Flere af de stora europeiska
och nordamerikanska ångbåtslinierna beröra B.,
och sjelf utsänder det fartyg till alla verldens
delar. Utförselartiklar äro hufvudsakligen tobak,
spanmål, mjöl (årligen öfver 60,000 fat), bomull,
ostron (hvaraf vid B. årligen fiskas nära 1,7
mill. bushels). Införseln utgöres förnämligast
af kaffe, socker och guano samt europeiska
manufakturvaror. 1869 uppgick värdet af hela
införseln till 18 mill, af hela utförseln till
15 mill. dollars. B. drifver dessutom en betydande
industri, skeppsbyggnad m. m. - Baltimores "clippers"
äro berömda för sin snabbhet - pianofabrikation,
jerngjuteri, maskinbyggnad, tillverkning af kemikalier
och lädervaror.
Baltimore-fogeln, zool., Hyphantes
baltimore, en af Norra Amerikas mest omtyckte
sångfog-lar, är genom sina zoologiska karakterer
närmast befryndad med vår stare. Hannen är utmärkt
för sina färgers skarpa motsats: svart och rödgult; ej
häller honan och ungfogeln sakna skönhet, ehuru de äro
mera matt,färgade: i röd-grått och gult. Tejas är hans
egentliga hemland, men i sommartiden sprider han sig i
Förenta staterna upp till 55:te breddgraden. Insekter
och insektlarver utgöra B.-fogelns huf-vudsakligaste
föda; dock lefver han, särskildt då han är
instängd i bur, äfven af frukter, såsom fikon och
russin. Liksom hans närmaste slägtingar, fam. Icte-i
systemet, bygger han ett konstrikt sam-manväfdt,
hängande bo. I den södre delen af de trakter, der
han förekommer, väfver han boet glest, svalt och
luftigt och fäster det, om möjligt är, i en gren på
nordöstra sidan af trädet; i de norra trakterna ar
hans bo mera tätt, och häng-platsen väljes mot söder.
F. A. s.
Baltisch-port, stad i Estland, vid Finska viken,
v. om Eeval, med en stor af ön Eog innesluten
hamn. 664 innev. (1867). Det är utgångspunkt för
den till Petersburg gående baltiske jernvägen och
(jämte Hangö) en af do föreslagne ändpunkterna för
en ångbåtslinie, som skulle förbinda det svenska
jernvägssyste-met med det ryska.
Baltiska frågan är den i Tyskland vanliga benämningen
på kampen mellan panslavismen och tyskväsendet i
de ryska östersjöprovinserna, eller, med andra ord,
ryska regeringens sträfvan att undertrycka det tyska
språket, tyska institutioner samt tyska seder och
bruk i de baltiska provinserna för att göra dessa
landsdelar helt och hållet ryska. Men denna fråga
är icke blott af nationel, utan äfven af konfession
el natur. Kyska regeringen söker nämligen att, till
förmån för sin statskyrka, undergräfva-lutheranismen i
nämnda provinser och har derför bland annat förordnat,
att alla barn, som födas i luthersk-grekiska
äktenskap, skola tillhöra grekisk-katolska kyrkan.
Baltiska hafvet. Se Östersjön och Baltia.
Baltistan, äfven kalladt Balti och Lilla Tibet,
norre delen af det vestra Tibet, är en smal, af Sind
och dess biflod Yassin genomfluten högdal, mellan
Himalaja i s. och Karrako-rum i n. Befolkningen,
som i jämförelse med arealen, 5,550 qv.-kilom. (100
qv.-mil), är mycket gles, innefattar en mängd stammar,
tillhörande dels den ariska, dels den tibetanska
språkfamiljen. Landet hörer sedan 1840 under rajan
af Kaschmir. Hufvudorten är S kar do, vid Sind,
2,400 m. (8,000 f.) öfver hafvet.
Baltsjik, stad i turkiska provinsen Bulgarien,
n. ö. om Yarna, med den tryggaste af hamnarna
vid Svarta hafvet. Omkr. 4,000 innev. Liflig
handel. Stor kreatursmarknad i Juni. I den på vin
och frukt rika trakten drifves stark biskötsel. I
B. samt i Varna inskeppade sig 4-6 Sept. 1854 den
fransk-engelsk-turkiska landstigningsarmé, som skulle
afgå till Krim.
Baltzer, Johann Baptista, tysk katolsk teolog, f. 1803
i Andernach vid Khen, studerade teologi i Bonn under
Hermes, blef 1831 professor vid universitetet i
Breslau, 1846 resi-derande domherre vid katedralen
i nämnde stad och 1860 domskolastikus. I början
var han en ifrig förfäktare af Hermes’ system,
men slöt sig sedermera till Anton Gunthers åsigter
och det blef honom derför 1860 förbjudet att
hålla föreläsningar. Detta förbud upphäfdes dock
1864 af biskopen i Breslau. Då B. 1870 förklarat
sig mot ofelbarhetsdogmen, fråntogs honom hans
kanonikat-lön. Han dog 1871 i Bonn. Bland hans
skrifter må nämnas: Beiträge zur vermit-telung
eines richtigen urtheiles uber Jcatholicis-mus
uncl protestantismus (1839-41), Daschrist-liche
seligkeitsdogma nach kathol. u. protest, bekentnisse
(1844), Theologische briefe an Ant. Gunfher (1844)
och Die biblische schöpfungs-geschichte (1867).
G. o. L.
Baltzer, Wilhelm Edvard, tysk prest och
skriftställare, föddes 1814 i preussiska provinsen
Sachsen. Han har utvecklat en liflig verksamhet för
bildandet af fria församlingar i Tysk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
