Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asket - Askevold, Anders Monssen - Askim - Asklanda - Asklepiader - Asklepiades - Asklepiades - Asklepiéer - Asklepiodorus - Asklepios, Grek.-rom. mytol. Se Æsculapius - Askome - Askonsdag - Askospor, bot. Se Ascus - Askum - Askungen - Askö - Aslak. Se Åslak - Aslak Bolt. Se Bolt - Aslög, riktigare Åslög, Ragnar Lodbroks tredje drottning. Se Åslög - Asmodi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Askevold-Asmodi,
1202
många såsom en särskild afdelning af etiken
(sedeläran).
Askevold, Anders Mönssen, norsk djur- och
landskapsmålare, föddes 1834 i Askevold socken af
Bergens stift, fick sin utbildning dels i Dtisseldorf
(hos Gude), dels i Paris och har sedan 1866 vistats
i Bergen. Hans taflor behandla vanligen "säterlivet",
d. v. s. sommar-lifvet vid fäbodarna i Norge, och han
skildrar detta lif sant och stämningsfullt. Framför
allt förstår han att med sällsynt trohet och
poesi återgifva djurens, särskildt hornboskapens,
karakter. Landskap med kreatur (i Stockholms
nationalmuseum), Afton md en norsk skogssäter m. fl.
Askim. 1) Härad och tingslag i Vestergötland,
Göteborgs och Bohus län, omfattar Fässbergs, Frölunda,
Askims, Kållereds, Eåda och Styrsö socknar. Areal
20,001 hekt. (40,002 tnld). 311V4 fm. mtl (enligt
1825 års jordebok). 12,522 innev. (1874). Häradet är
beläget mellan Halland. Göta-elf och Kattegat samt var
ända till 1645 den ende del af Sverige, som gränsade
till Vesterhafvet. - 2) Socken i nämnda härad. Areal
3,605,5 hekt. (7,211 tnld). 317/8mtl. 1,298
innev. (1874). A. utgör annex till Fässbergs
prebendepastorat, Göteborgs stift, men skall vid
nuv. innehafvarens (domprostens) afgång, då prebendet
upphör, skiljas från Fässberg och jämte Frölunda
bilda ett särskildt pastorat.
Asklanda, socken i Vestergötland, Elfsborgs län,
Gäsene härad. Arealen 1,259 hekt. (2,518 tnld). 8
fm. mtl. 354 innev. (1874). Annex till Norunga,
Skara stift, Kullings 1. Gäsene kontrakt.
Asklepiäder, "Asklepios’ ättlingar", kallades de vid
^Esculapii-templen anställde presterna. Desse bildade
ett slags ärftligt ordenssamfund, hvilket inom sig
fortplantade kännedomen om en hemlig läkekonst, som
föregafs härstamma från Asklepios (JBsculapius) sjelf.
A. M. A.
1. Asklepia’des (Asklepios’ son) var ett namn,
som forntidens läkare gerna antoge. Den
berömdaste bland de månge grekiske läkare, som
burit detsamma, var A. från Pr u sa i Bity-nien
(i l:sta årh. f. Kr.). Han kom till Kom
såsom lärare i retorik, men fann snart denna
sysselsättning föga indrägtig och slog sig
i stället på läkarekonsten. På denna nya bana
förvärfvade han inom kort ett stort anseende och
konsulterades af bl. a. konung Mithridates den store.
Naturlig skarpblick och människokännedom satte
A. i tillfälle att draga fördel af medmenniskors
lättrogenhet och fördomar, och derigenom lyckades
han att skickligt dölja de stora luckorna i sin
medicinska bildning. Vid behandlingen af sjukdomar
använde han hufvudsakligen bad och dietetiska medel.
Äfven föreskref han ymnigt bruk af vinet,
om hvars medicinska verkningar han författade
en skrift. A. skall äfven hafva varit den,
som först uppvisade skilnaden mellan kroniska och
akuta sjukdomar. Af hans många skrifter finnas
endast några få fragment i behåll. A. M. A.
2. Asklepia’des är namnet på flere grekiska
skalder, af hvilka dock ingen synes hafva uppnått
någon särdeles stor betydenhet. En
eller flere bland dem har författat ett större
antal (till större delen erotiska) epigram, som äro
förvarade i den under namn af Anthologia grceca kända
diktsamlingen. En annan A. har gifvit sitt namn åt de
s. k. asklepiadeiske verserna (den "större" och den
"mindre"), båda tillhörande den koriambisk-loguoediska
takt-arten. Dessa versmått, hvilka sedermera äfven
Horatius nyttjade, förekomma emellertid redan under en
långt tidigare period (hos Alcseus och Sappho). Deras
metriska schema är:
OCh ^ ^ - ^ ^––––-^ ^ - –. -. A. M. A.
Asklepiéer, namn på tempel helgade åt Asklepios,
tillika flitigt besökta kurorter, der de sjuke sökte
återvinna sin helsa genom denne guds omedelbara in
verkan och uppenbarelser eller genom att behandlas af
hans prester, askle-piaderna. Asklepios-tempel funnos
på många orter i Grekland. Mesta anseendet åtnjöt
templet i Epidavros på Peloponnesos, der periodiskt
återkommande fester firades till gudens ära. En sådan
fest kallades Asklepieion, liksom sjelfva templet.
A. M. A.
Asklepiodörus (Grek. -os), atheniensisk målare och
sannolikt äfven bildhuggare, samtidig med Apelles,
som i honom erkände sin öfver-man i perspektivet.
Asklepios, Grek.-rom. mytol. Se ^Esculapius.
Askome (fordom A sk i m e), socken i Halland, Hallands
län, Årstads härad. Arealen 3,215 hekt. (6,430
tnld). 102/5 fm. mtl. 424 innev. (1874). Annex till
Vessige, Göteborgs stift, Halmstads kontrakt.
Ask-onsdag 1. Aske-onsdag (Fornsv. askn otynsdagher,
i äldre språket äfven kallad askodag}, onsdagen efter
fastlagssöndagen. Namnet har uppkommit af katolikernas
bruk att på denne dag, då den stora fastan före påsk
började, till tecken af botgöring beströ sig med
aska. - Askonsdagen brukar stundom förvex-las med
dymmel-onsdagen (onsdagen i påskveckan).
Askospör, bot. Se Ascus.
Askum (fordom Askeim), socken i Bohuslän,
Göteborgs och Bohus län, Sotenäs härad. Arealen
7,044,5 hekt. (14,089 tnld), inberäknadt
Gustaf Adolfs kapellförsamling. 325/8 fm. mtl,
kapellförs. inräknad. 2,436 innev. (1874). Annex till
Tossene, Göteborgs’ stift, Vikornas Södra kontrakt.
Ask-ungen, hufvudpersonen i en bekant folksaga, en
ung flicka, som hårdt behandlas af sin styfmoder och
sina högfärdiga styfsystrar, till dess hon genom sin
skönhet och dygd vinner en konungasons kärlek. Jfr
Gendrillon (af Fr. cendre, aska).
Asko, liten dansk ö vid Lålands norra kust. Omkr. 260
innev. (1874).
Aslak. Se Aslak.
Aslak Bolt. Se Boolt.
Aslög, riktigare Aslog, Ragnar Lodbroks tredje
drottning. Se Aslög.
Asmödi L Asmodeus (Hebr. aschmedäi, "förstörare"),
Hebr. mytol.. en ond ande. Han namnes i Tobie b. 3:
8 såsom den der under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
