Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE . I q $
poetiska taktkänsla varit finare och säkrare. Därjämte har lian
aflägsnat föråldrade ord och prosodiska hårdheter.
Såväl själfva urvalet af psalmer att ändra som sättet för
ändringarna te sig för nutidens uppfattning som ett af människoandens
mest anmärkningsvärda missgrepp (Nelle). I afsikt att göra
de gamla psalmerna enhetligare och mera rörande har han i de
flesta fall beröfvat dem både deras poetiska och religiösa egenart
och ej sällan trivialiserat dem. Och bland dessa psalmer voro
sådana oöfverträffliga kärnpsalmer som Luthers Gott der Vater wohn’
uns bey, de bägge Decius tillskrifna psalmerna Allein Gott in der
Höh sey Ehr och O Lamm Gottes unschuldig, Nicolais Wie schön
leucht’t uns der Morgenstern och Wachet auf! ruft uns die Stimme,
Schallings Herzlich lieb liab ich dich, o Herr, den Wilhelm II
af Sachsen tillskrifna Herr Jesu Christ, dich zu uns wend,
Gerhardts Wach auf, mein Herz, und singe, Heermanns Jesu deine
tiefe Wunden, Clausnitzers Liebster Jesu, wir sind hier och många
andra. Emellertid bör ju ihågkommas, dels att psalmernas text
aldrig varit fullt fixerad utan omgestaltats bl. a. efter respektive
psalmboksutgifvares uppfattning af önskvärda förbättringar1, dels
att Klopstocks tilltag ägt motsvarighet redan under ortodoxiens
och framför allt under pietismens tid (Gesenius-Denickes
ändringar efter Opitzska principer i den af dem utgifna sångboken
[646, von Stöckens Holsteinisches Gesangbuch 1681 med dubbla
psalmtexter sida vid sida eller blott omdiktade psalmer o. s. v.).2
Behofvet af förbättrade kyrkosånger gjordes ock samtidigt
kraftigt gällande af en annan stor litterär personlighet, i många
hänseenden Klopstock olik, men äfven han varmt personligt
intresserad för den religiösa poesiens utveckling. Det var
Christian Fürchtegott Geliert (1715—1769).
Utgångspunkten för hans psalmdiktning var snarast
pedagogiskt bestämd. Hettner säger, med ali rätt, att äfven Geliert skulle
kunnat förtjäna hedersnamnet Præceptor Germaniæ, så
betydande är hans insats som andlig ledare för sitt folk. Hans
uppriktiga och i ali sin njdcterhet känslovarma fromhet ingaf honom
att också i psalmens form söka tjäna den tyska folkuppfostrans
heliga sak. Och härvid tillämpade han den
moralisk-utilitaris-tiska åsikt om poesiens uppgift, som var ledstjärnan för hela hans
1 Se härom L. Zscharnaks art. Kirchenlied i RGG III, sp. 1303 ff.
2 Jfr Nelle, Geschichte des deutschen evang. Kirchenliedes (2. Aufl.)
etc. sid. 164 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
