Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i q 6
E. LIEDGREN
der Morgenstern, Ein feste Burg med flera. Rimmet, som han
eljes så häftigt bekrigade, underkastar han sig i första delen af sina
Geistliche Lieder — ett rörande bevis på allvaret i hans sträfvan
att vara nyttig för de många. Men han rimmar rätt illa, ofta
genom upprepning af samma ord. (I andra delen använder han flere
gånger orimmad vers.) Liksom i hans Odén och i Messias ligger
det förnämsta behaget i hans psalmer uti den sublima stämningen,
den serafiska flykten, den i »Entzückung» öfvergående tillbedjan.
Med afseende på ämnesvalet vill Nelle såtillvida spåra en viss
ordning i den första delen, som i de tre trosartiklarnas och de tre
stora kyrkliga högtidernas inbördes följd iakttagits. Dock skymmes
denna ordning af de tidt och tätt förekommande dödspsalmerna.
»Gråtmild är egentligen stämningen i alla Klopstocks psalmer,
döds- och uppståndelsetankar saknas knappast i någon enda, men
trots detta är de egentliga dödspsalmernas antal påfallande stort»
(W. Nelle). Frändskapen mellan hans poesi och Youngs
Natttankar och inflytandet från dem erinras man ånyo om i detta
sammanhang.
Omdömena om Klopstocks Geistliche Lieder, hvaraf första
samlingen utkom 1757 (titelbladet har 1758) och andra 1769,
utföllo ej vidare fördelaktigt. Mest slogo de an bland hans beundrare
i Danmark. Hans vänner i Tyskland betraktade dem däremot
med ganska kritiska ögon. Bekant är Lessings anmärkning, att
Klopstocks psalmer »so voller Empfindung sind, dass ein
unvorbereiteter Leser oft gar nichts dabei empfindet». Herder sökte
taga dem i försvar, dock ingalunda utan rätt betydande
medgifvanden åt motsidan.
Inför eftervärlden utgöra de trettio Veränderte Lieder, som
Klopstock bifogade första delen af sina Geistliche Lieder, det
påtagligaste vittnesbördet om hans missförstådda kallelse som
psalmboksreformator.
I ett särskildt företal redogör han för sina ändringsprinciper.
Han har afsett att befria den psalmsjungande församlingen från
de afbrott i andaktsstämningen, som ovärdiga tankar och uttryck
i eljes goda psalmer vålla. Just därför att han så högt värderar de
flesta gamla och äfven några nyare psalmer, har han känt det
nödvändigt att borttaga störande fläckar i dem. Han har sökt lyssna ut
grundtonen i vederbörande psalm och tror sig ha följt den vid hvarje
ändring: han har således — menar han — gifvit psalmen den form,
som författaren själf skulle gifvit den, om dennes religiösa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
