Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Senare avdelningen - Ingmars brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Karin kom mycket sävligt fram med nästa fråga.
— Då har nog Börs Berit varit den, som har sörjt mest
av alla?
— Å nej, sade Ingmar med kärv röst, det var en annan,
som passade på var kväll i höstas, då det var mörkt och
svart, och rodde neråt älven till skolmästarns och satte sig
på den där stenen vid älvbrädden, som Gertrud förr i världen
brukade slå sig ner på, då hon satt och såg på solnedgången.
Karin menade nu, att hon visste varför Ingmar hade
åldrats, och bytte raskt om samtalsämne.
— Är det din hustru, som sköter gården, medan du är
borta? frågade hon.
— Ja, svarade Ingmar.
— Hon är en god husmor? fortfor Karin.
— Ja, svarade Ingmar än en gång.
Karin strök med handen neråt förklädet, innan hon sade
något mer. Hon tyckte sig nu minnas, att systrarna hade
berättat, att det inte hade varit något gott förhållande mellan
Ingmar och hustrun.
— Har ni några barn? frågade hon till sist.
— Nej, sade Ingmar, vi har inget barn.
Karin satt nu rådlös, hon strök och strök med handen
neråt förklädet. Det bar henne emot att fråga Ingmar rent ut
varför han hade kommit. Sådant hade aldrig varit sed på
Ingmarsgården. Så kom Ingmar själv henne till hjälp.
— Barbro och jag ska skiljas, sade han med hård röst.
Karin for upp. På en gång var hon alldeles sådan, som
om hon hade suttit som husmor på Ingmarsgården. Hon
mindes intet annat än sina gamla tycken och känslor.
— Gud bevare dig för vad du säger, utbrast hon, aldrig
har någon i vår släkt låtit skilja sig!
— Det är redan avgjort, sade Ingmar, vi blev skilda för
ett år till säng och säte på hösttinget. När det året är förbi,
ska vi lägga in om riktig skilsmässa.
— Vad har du då emot henne? frågade Karin. Du kan
aldrig få någon, som är mer förmögen och ansedd.
— Inte har jag något emot henne, sade Ingmar
undvikande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
