Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Senare avdelningen - Barbro Svensdotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommo körande, och nu började de tala om dem. Och det
var sådana väggar i den där gården, att de, som sutto
innanför, kunde höra varje ord.
— Jag undrar hur de två kan ha det, sade en av
karlarna.
— Aldrig trodde jag, att Barbro Svensdotter skulle bli
gift, inföll en annan.
— Jag minns hur kär hon var i Stig Börjesson, som var
sommardräng på Bergersgården för en tre fyra år sedan.
När hustrun hörde, att karlarna talade om henne, sade hon
hastigt:
— Jag undrar om det inte är tid på att resa nu.
Men Ingmar tyckte, att det var förargligt, att de
främmande skulle få veta, att han och hon hade suttit innanför
och lyssnat. Han ville hellre sitta kvar, tills de voro gångna.
Men nu bar det sig så, att de där ute fortforo att tala om
Barbro.
— Den där Stig Börjesson var en fattig stackare, och
Berger Sven Persson körde bort honom från gården, så snart
han märkte, att dottern höll av honom, sade en, som tycktes
vara väl bekant med historien. Men då blev Barbro så sjuk
av sorg, att gubben fick lov att ge med sig och fara till
prästen med Stig och ta ut lysning. Det besynnerliga med
den här saken var dock, att när det hade lyst första gången,
kom Stig på andra tankar och sa, att han ingen lust hade
att gifta sig. Nu var det Sven Persson, som för dotterns skull
måste tigga och be, att inte Stig skulle svika henne. Men
Stig hade inget förbarmande. Han sa, att han kände sådant
hat till Barbro, att han inte mer ville se henne för sina ögon.
Han spred ut, att han aldrig hade tyckt om Barbro, utan
att det var hon, som hade sprungit efter honom.
Då karlarna fortsatte att tala på detta sätt, blev Ingmar
mycket skamsen, han tordes inte se på hustrun. Men på
samma gång tyckte han, att sedan de hade hört allt detta,
kunde de rakt inte gå igenom det andra rummet.
— Det var nog illa gjort av Stig, sade en annan av dem
där ute, men han har också fått ångra sig.
— Han har så, sade en, som inte hade talat förut. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
