Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Förra avdelningen - Paradisbrunnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han var så ivrig med sin berättelse, att han såg hela
tempelplatsen för sig och talade om sina äventyr, alldeles som
hade de inträffat.
— Ja, jag står ju inte länge stilla heller, sade han, utan
jag går förbi Omars moské och förbi de stora, svarta
cypresserna, som står på södra sidan, och förbi den stora
vattenbassängen, som de säger ska vara kopparkaret från
Salomos tempel. Och överallt, där jag går fram, ligger
människor utsträckta på stenhällarna och steker sig i solskenet.
Där leker småbarn, och där sover lättingar, och en
dervischschejk sitter på marken med sina lärjungar omkring sig.
Han vaggar fram och tillbaka med kroppen, medan han
talar till dem, och när jag ser honom, kan jag inte låta
bli att tänka för mig själv: Så satt nog Jesus en gång på den
här samma tempelplatsen och undervisade sina lärjungar.
Just som jag står och tänker på detta, ser dervischschejken
opp och betraktar mig. Du kan tro, att jag blir rädd. Han
har stora, svarta ögon, som ser alldeles rätt igenom
människor.
— Måtte han bara inte se, att du inte är en riktig
vattenbärare! sade Gertrud.
— Å nej, han tycks inte alls bli häpen att se mig, men
strax därpå måste jag gå förbi ett par verkliga vattenbärare,
som står och vindar opp vatten ur en brunn. De ropar an
mig, och jag vänder mig om och tecknar åt dem, att jag
ska gå in i moskén. Och så blir det alldeles tyst bakom mig.
— Tänk, om de förstår, att du inte är en muselman!
— Jag vänder mig om en gång och ser efter dem. Då
står de med ryggarna vända åt mig och språkar.
— De har kanske fått syn på något, som var
märkvärdigare än du.
— Ja, det har de väl.
— Så är jag då äntligen framme vid den gamla moskén
El Aksa, där paradisbrunnen finns, sade Gabriel, och jag
går just förbi de där två pelarna i porten, som står så nära
varandra och om vilka du vet att det heter, att ingen kan
tränga sig emellan dem, som inte är en rättfärdig man.
Ja, säger jag för mig själv, inte vill jag försöka att tränga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
