- Project Runeberg -  Jerusalem /
47

Author: Selma Lagerlöf - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Förra avdelningen - Gordonisterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hon dog några månader efter sin hemkomst, och då hade
hon testamenterat allt, som hon ägde att råda över, till
Gordonisterna.

Därför att hon ville hjälpa dem att vandra vidare på den
bana, som hon så gärna hade velat gå i deras sällskap.

*



Det året, då dalbönderna flyttade till Palestina, hände
det märkvärdiga, att det kom regn redan i augusti. Andra
år brukade det inte regna förrän i oktober eller november.
Det kom i sådan myckenhet, att marken åter klädde sig grön,
och man hade friskt dricksvatten hela hösten. Den starka
hettan vände inte åter, utan det rådde mild och lagom värme
ända fram mot jul.

Gordonisterna kunde inte nog prisa Guds godhet, som
hade låtit regnet börja så tidigt just detta år. De förstodo,
att de hade begått en stor oförsiktighet, när de hade låtit
dalbönderna fara till Palestina under den hetaste tiden. Om
inte regnet och svalkan hade inträffat strax efter deras
ankomst, hade de möjligen alla blivit angripna av sjukdom.

Eftersom vädret var så vackert, föreslog mrs Gordon,
att alla de nykomna skulle begagna tillfället att göra en
vallfärd genom landet. Hon ville, att de inte skulle ta del
i koloniarbetet ännu på några veckor, utan först lära känna
de ställen, som de hade läst så mycket om i sin bibel.

Denna vandringstid blev sedan det ljuvaste minne, som
Jerusalemsfararna ägde. Eliahu gick ännu en gång ut som
främlingsledare och förde dem först över bergen genom
Samarien upp till Nasaret, sedan öster ut till Tiberias’ sjö,
därpå söder ut genom Jordandalen till Döda havet och så
åter uppåt bergen till Hebron, Betlehem och Jerusalem.

Alla gingo till fots, och deras utrustning av tält och
matvaror var den enklast tänkbara, men de drogo fram under
sång och fromma samtal. Oupphörligen fördes deras tankar
till sådant, som påminde dem om forntiden. Landet låg
mestadels ödsligt, men här och där träffade de på en by
med ett namn, som var känt i bibeln, och de mötte människor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:31:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jerusalm/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free