Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I Dalarne
- Senare avdelningen
- Auktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Auktionen.
I maj blev det auktion på Ingmarsgården. Gud, vad det var
för en vacker dag, riktigt sommarvarmt! Alla karlarna
hade lagt av de långa, vita pälsarna och kommo i korta
tröjor, och kvinnorna gingo redan omkring i de vida, vita
ärmarna, som hörde till sommardräkten.
Skolmästarns hustru gjorde sig i ordning att gå på
auktionen. Gertrud ville inte följa med, och Storm var
upptagen av sitt arbete. När mor Stina var färdig, öppnade hon
dörren till skolsalen och nickade farväl till mannen. Han
satt och talade med barnen om den stora staden Ninives
undergång, och därvid hade han tagit an en så bister min,
att de stackars ungarna voro alldeles dödskrämda.
Under vandringen upp till Ingmarsgården stannade mor
Stina, så snart hon såg en blommande häggbuske eller en
kulle, som var täckt av vita, doftande liljekonvaljer.
— Kan man väl få se något vackrare, sade hon, även
om man skulle fara så långt som till Jerusalem?
Skolmästarns hustru såväl som många andra hade kommit
att älska sin socken dubbelt, därför att Hellgumianerna
kallade den ett Sodom och ville överge den.
Hon plockade ett par av de små blommorna, som växte
vid vägkanten, och betraktade dem nästan ömt. "Om vi vore
så dåliga, som de säger", tänkte hon, "så vore det en lätt
sak för Gud att förgöra oss. Han behövde endast låta kölden
fortvara och låta jorden ligga betäckt av snö. Men då Vår
Herre låter våren och blommorna komma åter till oss, tycker
ju han åtminstone, att vi är värda att leva."
När mor Stina kom fram till Ingmarsgården, stannade hon
och såg ängslig ut. "Jag tror, att jag går hem igen. Jag kan
inte stå ut med att se hur det här gamla hemmet
förskingras."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:31:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jerusalm/0183.html
