- Project Runeberg -  Järnhälen /
343

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. Mardrömmar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åstadkomma lindring. Jag somnade igen, och det nästa
jag hade medvetande om var att jag befann mig på
byggnadens tak. Striden hade upphört, och jag stod
där och betraktade ballongangreppen mot
fästningsverken. Någon hade lagt sin arm omkring mig och
jag lutade mig tätt intill honom. Det föreföll mig
som en helt naturlig sak att det skulle vara Ernest,
och jag undrade bara hur han hade fått sitt hår och
sina ögonbryn så illa svedda.

Det var av en ren slump vi hade funnit varandra
i denna hemska stad. Han hade icke haft någon aning
om att jag lämnat Newyork, och då han gick igenom
rummet där jag låg och sov, kunde han först icke tro
att det var jag. Därefter såg jag föga mer av
Chicagokommunen. Sedan vi hade åsett ballongattacken,
tog Ernest mig med sig ned i byggnadens inre, och där
sov jag sedan hela eftermiddagen och hela natten.
Den tredje dagen tillbragte vi inomhus, och den fjärde
fick Ernest tillåtelse av myndigheterna att lämna
Chicago. En automobil ställdes till vår disposition.
Min huvudvärk var borta, men jag var mycket trött
till både kropp och själ. Jag låg tillbakalutad mot
Ernest i automobilen och såg apatiskt på hur
soldaterna arbetade med att få automobilen ut ur staden.
Strid pågick ännu, men blott på enstaka platser.
Här och där voro hela distrikt i de våras våld,
men dessa distrikt voro omgivna och bevakade av
stora truppmassor. I väl hundra avskilda fällor
höllos sålunda dessa våra kamrater inneslutna,
medan arbetet på att kuva dem pågick. Och att
kuvas var härvidlag detsamma som att dö, ty det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarnhalen/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free