Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Modernismen i Islam och dess korantolkning. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
religion. Emellertid hämtade de detta medvetande
mest ur erfarenheter, som bjödos dem av deras
beröring med européer, vilken de på synnerligen
vinstgivande sätt utnyttjade. Bekant är den på sin tid
(1883) mycket uppmärksammade polemik, som Djemäl
al-din förde med Ernest Renan i Journal des
Débats. Från den förstnämndes sida gällde den ett
försvar för islam och dess kulturmöjligheter
gentemot den store fransmannens motsatta uppfattning.
ᶜAbduh själv verkade jämte sin lärare som utgivare
av den periodiska skriften al-ᶜUrwat al-Wuthqā (»Le
lien indissoluble»), som utkom under år 1884 och
som trots yttre hinder var ägnad att i sin mån
utbreda deras idéer i den islamiska orienten.
Sedan han fått tillstånd att återvända till Egypten,
lyckades det honom att genom sin sällsporda
begåvning och teologiska lärdom göra sig gällande inom
den islamiska hierarkin. Han blev snart åter
professor sedermera rektor vid azharuniversitetet och
snart Egyptens över-mufti. Som innehavare av denna
det offentliga religiösa livets högsta värdighet dog
han i Alexandria 1323/1905, 58 år gammal.
Denne lärjunge till Djemāl al-dīn, vars idéer han
under den europeiska exilen på fullkomligaste sätt
kunnat inhämta, är att betrakta som den egentlige
skaparen av den från Egypten utgående islamska
modernismen. Till att teologiskt rättfärdiga och i
vidare kretsar utbreda sin lära hade han rikliga
tillfällen så väl i de föredrag, han som schejk vid
azharuniversitetet, denna brännpunkt för de av honom
bekämpade riktningarne, hade att hålla som i det
intimare umgänget med vetgiriga lärjungar varvid
frågor om islams lära och liv kommo till behandling.
Azharföreläsningarna kulminerade i en fortlöpande
korankommentar, vilken blev honom ett medel för
utvecklandet av hans egna idéer. Det behöver väl icke
särskilt omtalas, hur den tanketröga ortodoxin och
dess organ än genom offentliga angrepp än genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
