Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Modernismen i Islam och dess korantolkning. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
en energisk bekämpare av den härskande teologin
och dess representanter och en vältalig förkunnare
av islams teologiska reformation till huvud och
lemmar. Om denne ovanlige agitator med vilken jag
själv som azharstudent hade förmånen att få umgås
under början av hans verksamhet (1873—74) och om
hans växlande levnadsöden kunna tillförlitliga
upplysningar vinnas i ett av professor E. G. Brownes
mest intressanta arbeten.ᶜᶜ Då hans strävande att
befria islam från främmande statsligt och religiöst
inflytande företrädesvis rörde sig i politisk riktning
har det religiöst-teologiska inslaget i hans
tankeverksamhet föga uppmärksammats av den stora
allmänheten. Hans teologiska reformlära, som han
förkunnade i en krets svärmiskt beundrande lärjungar,
har bland dem upptagits av hans begåvade lärjunge
Muhammed ᶜAbduh. Denne, som på fädernet
härstammar från en turkmenisk familj, på mödernet från
den arabiska släkten ᶜAdīz föddes 1265/1849 i
Mahallat Nasr i Mudīrijja Buhajra i Nedre Egypten.
Som azharstudent kom han i beröring med den
annars av azharmännen hätskt förföljde Djemāl al-dīn,
vilken år 1286/1869 kommit till Kairo från Stambul
därifrån han på grund av mitt uppseendeväckande
föredrag fördrivits. Under tiden förvärvade ᶜAbduh
år 1294/1877 venia docendi vid azharmoskén och
utnämndes året därpå till lärare i historia vid dār
alᶜulum (école normale) i Kairo. Redan följande år
1296/1879 blev han emellertid avsatt och sändes
jämte Djemāl al-dīin på de engelska myndigheternas
anstiftan i landsflykt. Under sin europeiska exil
fortsatte båda sin agitatoriska verksamhet med
journalistiska medel och med islams befrielse från
främlingsväldet och dess pånyttfödelse genom egna
utvecklingsmöjligheter som mål. Islam förfogade,
menade de, utan att behöva efterapa den eropeiska
kulturen över andliga möjligheter till sin egen föryngring
och till framgångsrik konkurrens med varje annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
