Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 48. Den 1 September 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR % DAG
alldeles särskildt lämpad för de historiska uppgifter,
som han ägnat sina professorsår. Frihetstiden, sin
första kärlek, har han icke öfvergifvit. Äfven
författ-ningshistoriskt har han arbetat vidare i
ståndsriksdagarnes historia, men har samtidigt fördjupat sig till
en allmän historisk framställning af frihetstiden såväl
i tryckta offentliga föreläsningar som i en
sammanhängande skildring i den nya upplagan af Illustrerad
svensk historia. Den kulturella fördjupningen af
ämnet gör sig här välgörande gällande. Måhända skulle
man här kunna tala om ett för mycket, i det att det
kulturella icke fått nöja sig med att vara
folkpsyko-iogisk bakgrund för händelserna och inslag i dessa,
utan författaren dessutom tyngt sin framställning
onödigtvis med att eftersträfva en kulturhistorisk
fullständighet i encyklopedisk mening, som icke hör
hemma i historien utan i de historiska
specialvetenskaperna, litteratur- och kyrkohistoria o. s. v.
Återstoden af Stavenows andel i illustrerad historia
omfattar hans Gustaf III. Såsom ingen torde för
skildringen af defta tragiska människoöde lämpa sig den
göteborgske forskarens på en gång ända till
nervositet estetiskt fint kännande och starka personlighet.
Den andre Gustaf III-kännaren, Levertin, har också
erkänt detta vid recensionen af de utgifna offentliga
föreläsningar, som äfven föregingo-denna del.
Som ett bevis på den representativa ställning
Sta-venow intager inom svensk historieskrifning kan
nämnas, att det fallit på hans lott att författa frihetstiden
i det tyska samlingsverk, som en gång upptog Geijers
fullbordade delar af Svenska folkets historia.
Professor S:s senaste forskningar gälla historien om
unionens ingående 1814 och ha tagit sig uttryck i
offentliga föreläsningar, som ännu icke publicerats.
Utom önskan att leda de historiska studierna öfver
till modärn tid, en i vårt land alldeles försummad sak,
torde dessa forskningar föranledts af ett aktuellt
politiskt intresse, framkalládt genom unionskrisen. ’
Professor S:s politiska gästuppträdande vid detta
tillfälle var kort, men hedrande. Det var han, som
såsom vänsterkandidat vid senaste Göteborgsvalet å
hela partiets vägnar afgaf det programuttalande i
- norska frågan, som utan krumbukter ställde
Göteborgsbänken på den nationella ståndpunkten. Om
sedermera den socialistiska ostracismen drabbade litet
underligt, skonande,vänsterlistans mest kapitalistiska och
längst åt höger stående representanter enligt
principen: vinden blåser, hvart han vill o. s. v., så är detta
en biomständighet. Hvarken den göteborgske
historikern själf eller andra för svensk historieforskning
intresserade torde väl vara fullt öfvertygade, att
hans aristokratiska personlighet passar i stycke med
det allt mer och mer demokratiska sällskapet’ på
Helgeandsholmen. Att i Göteborgs patriciska
köpmansvärld företräda de vetenskapliga och etiska
intressen, som där af häfd utan mycket braskande ha
vårdats, därtill torde högskolans prorektor vara rätte
mannen. Det är att hoppas, att professor Stavenow
länge skall bevaras åt denna uppgift.
Hjalmar Haralds.
PATRIC REUTERSWÄRD. †
Natten mellan den
23 och 24 augusti
af-led på sin egendom
Baggå i Västmanland
den kände politikern,
hofmarskalken och
bruksidkaren Patric
Oscar Reuterswärd.
R. var född 1820, blef
39 underlöjtnant men
lämnade redan 55 med
kaptens afsked armén
för att ägna sig åt
vården af de stora
bruksegendomar i
Västmanland, i hvilka han var
intressent.
I sin hemort var han
flitigt anlitad för
offentliga uppdrag af olika
art.
Men framför allt är
Patric Reuterswärds
namn knutet vid
pro-tektionismens seger i
vårt land. Sin
politiska bana hade han
börjat redan 1844, från
hvilket år han tillhörde
ståndsriksdagarna såsom ledamot af ridderskapet och dåre biografi
adeln. Vid riksdagen 1866 understödde han lifiigt VII; 10.)
— 755 —
Foto. Hermanson Kristinehamn.
PATRIC REUTERSWÄRD.
[-representationsreformen-]
{+representationsrefor-
men+} och blef sedan
genast invald i l:sta
kammaren, där han
spelade en
framstående roll, som nämndt
särskildt för
protektionistens genomförande. Han var ledaren
af första kammarens
tullskyddsvänliga parti
och .öfvadê i denna
fråga stort inflytande
äfven i andra
kammaren. Sedan tullstriden
var afslutad, fortfor
han att åtminstone till
namnet vara första-
kammarmajoritetens
ledare.
Åsikterna om Patric
Reuterswärds politiska
gärning skifta. Men
om ett äro alla erise:
att han var en
orubb-• ligt hederlig,
fosterlandsälskande och sina
politiska ideal
tiän-gifven man. (Se
vi-och helsidesporträtt i H. 8. D. årg.
Kllfiht! Bengt StlfDersparrê
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
