Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Materialistisk och annan historieuppfattning - III. Historiens universalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
MATERIALISTISK HISTORIEUPPFATTNING
dersprängande faktor, alltid ägnad att sätta kulturen
i fara. Sådana tankar återkommo allt ifrån ganska
tidiga år i Hjärnes muntliga och skriftliga produktion,
men de tycktes bli alltmer utpräglade, ju längre tiden
led. I artikeln Nationalismens århundrade, varmed
Hjärne hälsade 1900-talets inbrott, fick tankegången
t.ex. följande tillspetsade form:
Så snart livets krav fingo utöva sin makt, så snart
sakintresset fick tränga självbespeglingen i bakgrunden,
framträdde vårt århundrades europeiska karaktär i varje
livskraftigt folks institutioner och arbete. Ty i varje sådant
folks utveckling är numera den allmänna kulturen en vida
starkare makt än dess egen särskilda insats. De nationella
egendomligheter vilka såsom sådana enkom understrykas
och omhuldas beteckna i de flesta fall blott efterblivna
skeden i kulturens tillägnan.
Sin starkaste och mest tankeladdade form togo dessa
Hjärnes synpunkter dock i hans sista skrifter,
nämligen i de inledningar han skrev till olika delar av den
svenska upplagan av Pflugk-Harttungs Världshistoria
(sedermera omtryckta i den nyligen utgivna fjärde
delen av Hjärnes Samlade skrifter): kallade Det
västerländska statssystemets uppkomst (1916), Medeltidens
historiska innebörd (1921) och Nya problem för
världshistorisk framställning (samma år). Så packade som
dessa ganska korta uppsatser äro, kan man visserligen
förstå att de ej ha blivit någon folkläsning; men det
är svårt att på något språk hitta framställningar som
kasta lika mycket ljus över vår kulturutveckling, och
deras innehåll borde utgöra en grundval för all högre
samhällsinsikt. Icke minst de många som en äldre tids
skolundervisning i ämnet har ingivit förakt för vad det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
