Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Materialistisk och annan historieuppfattning - III. Historiens universalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIENS UNIVERSALISM
33
det med att denna beundran något malplacerat har
riktats mot hans visserligen hälsosamt utmanande men
svagt grundade ungdomsskrifter, som Hjärne själv
senare omsorgsfullt underlät att reproducera, medan
hans mannaålders och ålderdoms mogna produkter alls
ej ha anammats i samma grad. Men huvudanledningen
är sannolikt vad man brukar kalla tidsandan, ty den
har ej varit gynnsam för denna centrala del av Hjärnes
förkunnelse.
Hjärnes studium ägnades åt vad han själv kallade
”Europas aldrig helt utplånade enhet”, den
västerländska kulturkretsens oupplösliga inre samhörighet,
härledd ur ett klassiskt, främst grekiskt arv. Under
Medeltiden uppbars detta arv i Västerlandet framför
allt av kyrkan men också av kejsardömet, som den
romerska universalstatens bägge arvtagare, med latinet
som den västerländska kulturens sammanhållande
en-hetsspråk. Samtidigt fullföljde det östromerska riket,
Bysanz, mer direkt de klassiska traditionerna, med
grekiskan som sitt språk; och som den tredje bäraren
av samma arv framträdde araberna. Denna enhet sattes
i fara genom reformationen, men den utplånades ej
därigenom; i båda sina former höll reformationen fast
vid den västerländska kristenhetens enhet, kyrkan
förblev i princip allmännelig. Genom folkrätten som
kristen ”naturrätt” och den romerska rätten räddades
det klassiska arvet sedan över i nutiden. I jämförelse
med det allt överskuggande häri såg Hjärne på det
nationella som visserligen viktiga former för det
gemensamma arvets mångsidiga fasettering, bestämt av
de särskilda folkens politiska nödvändigheter och egna
traditioner, men samtidigt som en barbariserande, sön-
3 Heckscher Historieuppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
