- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
323

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wettak.

Vexiö.

323

Wettak, IVättack, annex-socken till
Hvalstads pastorat, är belägen uti
War-tofta härad af Skaraborgs län, 2 mil
o. s. o. från Falköping, l’/4 mil n. o.
från Sandhems jernvägsstation; areal och
hemmantal äro uppgifna gemensamt med
Hvalstads; 320 inbyggare. — Jordmånen
är sand med sandmylla; någon skog växer.
Kyrkan, byggd af trå 1718, ligger V2
mil s. o. frän moderkyrkan.
Barnundervisningen bestrides ambidatoriskt med
Kymbo. Största gården är frälse-säteriet
Gimmenecl. Wättaoks by innefattar ’/2
mtl skatte, V2 krono länsmans-boställe;
1 mtl pastors stom, lV2 frälse med
ylle-stamp och qvarn. — Adress: Sköfde.

Wettersborg, slott, se art. Wadstena.

Wettern. Mellan de fyra
landska-perna Nerike, Westergötland,
Östergötland och Småland sträcker sig i
nord-sydlig rigtning denna märkvärdiga sjö,
egentligen en klyfta i landryggen, fylld
med lättrörligaste, genomskinligaste
vatten och bildande en ofantlig källa, af
12V2 sv- mils längd, högst 2V2 mils
bredd och en areal af 17 qvadratmil.
Fordom ansedd som bottenlös — vid ett
försök att mäta sjöns djup hördes,
berättar sägnen, ur djupet en röst: mät
min längd, sä finner du mitt djup! —
har sjön dock nu blifvit befunnen hålla
420,120 fot på djupaste stället (125 fot
under Östersjöns yta); hans höjd befanns
vid sednaste afvägningen år 1865 uppgå
till 296,7 sv. fot öfver hafvet. På
längden genomdrages Wettern af en ås eller
ett klippgrund, en s. k. Getrygg, hvars
öfver ytan uppstigande kammar bilda
sjöns få öar, den ryktbara Wisingsö,
Rökne-öarne, Fagerön (under namnet Jungfrun
beryktad i troll-sagorna). Wettern har
blott få små och obetydliga tillopp
(vester-ifrån sjön Wikens vattendrag, österifrån
sjön Tåkerns, söderifrån Östens
vattendrag och Husqvarnaån) samt afbördar
sig i Östersjön genom den ansenliga
Motala-Elf, genom hvilken, så antages
det, mer vatten skall afgå än Wettern
mottager genom sina tillflöden. På denna
grund, och då dertill beräknas sjöns
afdunstning, har man antagit, att den stora
sjön mottager underjordiska tillflöden. Han
tyckes också verkligen stå i samband
med andra sjöar inom sin egen bassin,
t. ex. Unden och Örten, hvilka likasom
han sjelf plötsligt vexla om från djupa-

ste lugn till oroligt svallande och hafva
lians1 klara vatten och ansenliga djup.
Dessa Wetterns plötsliga vexlingar göra
honom i det hela till ett farligt
farvatten, och hans vatten är så klart, att man
kan se hans botten på ett djup af 60
till 70 fot. Hos detta vatten har man
särdeles anmärkt två ovanliga rörelser,
af hvilka den första yttrar sig ined
strömgång och svallvåg mot storm och oväder

— ett phenomen, som verkligen tyckes
visa underjordisk gemenskap med något
annat vatten, — man har gissat på
Bodensjön, till och med Svarta Hafvet, —
som blifvit försatt i rörelse genom storm,

— medan den andra är ett slags
perio-dist stigande och fallande under hela år
till 21 å 32 tums höjd, och hvilken
förändring skall vara alldeles oberoende
af våta och torra är. Derjemte utmärker
sig Wetter 11 genom talrika strömdrag,
hvirflar, hägringar, luftspeglingar, med
hvilka folkvidskepelsen haft mycket att

; skaffa. Sjöns stränder, vid hvilka
städerna Askersund, Wadstena, Grenna,
Jönköping och Hjo, den ansenliga köpingen
Motala samt Carlsborgs fästning äro
belägna, utmärka sig genom sin
romantiska skönhet. Af fisksorter fångas här lax,
gädda, aborre, siklöje, ål, röding m. fi. —
Af beskrifningar öfver denna sjö må
nämnas Jolin Bohmans, år 1840.

Wexiö, urgammal stad i Småland, är
belägen på gränsen mellan Konga och
Kinnevalds härader, här åtskilda af den
s. k. Guldsmedsbäcken, som flyter genom
staden, på en höjd, som sluttar mot
söder till den lilla vackra Wexiösjön, på
de öfriga tre sidorna bekransad af
Solberget, Östrabo eller Biskopsbacken och
Stagrabacken samt Högelid, vid 56° 52’
latitud, 12 mil från Jönköping, 433/4
mil från Stockholm. »Sjelfva namnet på
denna stad», yttrar en författare, »förer
oss tillbaka till hedendomen. I de gamla
landslagarna kallades Wexiö Wecsioren,
ett namn, sammansatt af Wicce, som i
konung Edvards lag betyder trollqvinna,
prestinua, och hvaraf ännu i dag flera

svenska ord härflvta, såsom Vicca, tiden
» *

mellan Wicces uppträdande, och Vice,
visa, den sång Wicce sjöng, samt af
ordet eyre, ör, strand, då hela namnet
skulle betyda stranden, der den
förnämsta prestinuan gaf sina orakel.» Vare
härmed huru som helst, staden var dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free