Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forssa - Forssane - Forssarum - Forssbacka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hamilton. — Gården ligger nära den 5, sora
faller ut i Salen söder om Alfvestad,
och enligt Wieselgren bör man här
söka den Forssa Qvarn, som år 1287
lemnades till pant af en Cail Gustaf
med 2 liljespiror eller hillebardspetsar,
likasom det Forssa, hvartill Lydeke
Olsson skref sig i Gustaf I:s tid. Hans
dotter Anna var gift med E. Nilsson
Slatte.
Forssane. Ett halft mantal skatte
i Frendefors socken och Sundals härad
af Dal och Elfsborgs län, med qvarn,
taxerad till 10,600 rdr banko, eges af
Anders Svensson, som der tillika har
en vallmarsstamp. På Forssane
hemman ligga dessutom ett garfveri,
kalladt Forssebol, tillhörigt A. Eriksson,
som 1 857 der tillverkade för ett värde
af 987 rdr bko, samt ett färgeri,
tillhörigt O. Hasselgren, 1 857 roed ett
tillverkningsvärde af 600 rdr bko.
Forssarum. Annex-socken i Tveta
härad af Jönköpings län, 2 mil sydost
från Jönköping, uppgifves hafva en areal
af 18,954 tunnland, af hvilka 950 äro
sjöar och kärr. Bland sjöar nämnas
Storsjön, Lillsjön och Klackarps sjön;
igenom socknen rinna tvänne åar,
bägge fallande i Storsjön. Socknen består
af 281/» hemman, med 2 sågqvarnar, 1
mjölqvarn och 1 vallmarsstamp, samt
beboddes 1840 af 951 personer, men
hade 1850: 907 och 1856: 901
invånare. I socknens fasta skola
undervisade sistnämda år en examinerad lärare
60 gossar och 51 flickor, medan 1 gosse
och 1 flicka undervisades i hemmet. —
Forssarums socken är annex till
Jersnäs konsistoriela pastorat af 2:dra
klassens 2:dra afdelning i Tveta kontrakt
af Wexiö stift. Till kyrkosocknen höra
blott 221/* hemman, de öfriga böra i
ekklesiasti k t hänseende till Malmbecks
socken i Vestra Härad. Kyrkan,
belägen l3/8 mil från moderkyrkan, har ett
epitaphinm öfver kapit. G. Robertsson
Liwingstein (?), född i Skottland 1604,
död i Forssarum 1 667. — Inom
socknen ligga, på nordöstra sidan, de s. k.
TrolUtugubergen, der, enligt folkets
berättelser, ett rå skall hafva sitt tillhåll
i eu grotta. På Axlarps egor ligger
ett sfort stenröse, kalladt Kungsröset
eller »Dägela Eos», der man för vid
pass ett århundrade sedan skall hafva
hittat en kista, innehållande dels
kop-par-, dels silfvermynt. På Tryggarps
egor, Vi9 mil från kyrkan, finnes en
offerkälla, der allmogen åtmii stone
fordom infunnit sig midsommars-natten
samt vid tiden mellan gamla och nya
midsommaren (24 Juni—7 Juli), dels
för att bada sjuka och lytta barn, dels
för att dricka vattnet och derigenom
befria sig från sjukdomar. -En sägen
berättar, att på Forssarums
klockaregårds egor, i en äng något norr om
kyrkan, fordom stått ett nunnekloster,
som motsvarat dt t 1/. mil norrut
belägna nunneklostret vid Munkeboda i
Lekeryds socken. (Enligt Wieselgren
hafva bägge klostren legat i Lekeryd
och kanske icke varit kloster, utan blott
afvelsgårdar under Alvastra eller
Nydala.) — Adress: Jönköping.
Forssbacka. Jernbruk i Walbo
socken af Gefleborgs län, 1 1/2 mil från
Gefle stad, vid Storsjöns utlopp, så att
Gefle-ån begynner i verkets dammar.
Den äldsta hammaren härstädes var
anlagd af bönder, men köptes år 1650 af
borgmästaren Johan Eskilsson och
rådmannen Peder Jakobsson i Söderhamn,
hvilka år 1651 erhöllo drottning
Cbri-stinas privilegium med rättighet att upp- i
bygga ytterligare en hammare. Bland i
innehafvare efter denna tid nämnas
assessor Alb. Behm och hans arfvingar i
samt öfverstlöjtnant P. Hårleman.
Smidet ökades åren 1683 och 1695 samt
reglerades 1749. År 1777 blef
landshöfdingen i Falun J. M. af Nordin
egare af verket och upptog det ur
största ödesmål. Bruket hade under hans
tid 6 härdar och 3 stångjernshamrar
samt en år 1742 anlagd masugn. Kol
togos dels af egna skogar, dels
användes köpekol, och malmen hemtades mest
från egna grufvor i Thorsåker, men till
en del från Norberg och från
Gräsgrufvan i Bispberget. Bruket har för
närvarande 7 fria härdar; vid det dertill
hörande gjuteriet åstadkommos 1858:
1,014 sk® gjutgods. Bruket är
prydligt bebygdt och har vacker trädgård
samt Engelsk park.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
