Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forssa - Forssa - Forssa - Forssa, Stora - Forssa - Forssa - Forssa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
menniskoben af ovanlig storlek; men
en undersökning, sora gjordes af
assessor Broocman, ådagalade, att denna
uppgift härledde sig från en
antiqvarisk synvilla.» — Inom socknen ligger
Forssåns kakelugns- och stenkärlsfabrik,
med tegelbruk, tillhörig major Bergman,
handlanden Frisk och bruksförvaltar H.
Ohlsson, och hvilken år 1857 tillverkade
tegel, kakel och lerkärl för ett värde
af 5,333 1/3 rdr bko. Se vidare Delsbo.
— Adress: Huddiksvall.
Forssa. Annex socken i Willåttinge
härad af Nyköpings län, vid sydvestra
stranden af Båfvens vik Helgestaviken,
mellan Ardala i sydost, Blacksta och
Wadsbro i sydvest och vester samt Flen
i nordvest, uppgifves hafva en areal af
9,604 tunnland, af hvilka 1,820 äro
sjöar och kärr. Nordvestra delen af
den i Helgesta - viken utfallande sjön
Uhren ligger inom socknen, som
utgöres af mer eller mindre kupernd och
bergländig mark kring denna sjö och
flera tillflöden till densamma; rådande
jordmånen är sandblandad lera;
näringarne äro åker-, ängs- och skogsbruk,
fiske, m. m. Socknen, sora består af
213/4 förmedlade mantal, deraf 63/8
mant. skatte, */„ dito krono och 147/g
frälse, beboddes år 1850 af 588 och
1856 af 589 invånare. Uti socknens
fasta folkskola undervisades sistuärada
år af en examinerad lärare, tillika med
klockaren, 17 gossar och 21 flickor,
medan 14 gossar och 7 flickor hade
undervisning i hemmet. — Forssa soc
ken förekommer på 1 300-talet såsom
annex till Ardala och utgör ännu
annex till Ardala konsistoriela pastorat
af 2:dra klassen i Oppunda Östra
kontrakt af Strengnäs stift. Kaplaner äro
kända från år 1614. Kyrkan, af
obekant ålder, utvidgades 1703 med ett
grafchor för slägterna Ehrenclou och
Palmstjerna, hvilket nu är kyrkans
hög-chor. Söderut från den nuvarande
kyrkan, på Sundby egor, lära för icke
länge sedan hafva funnits lemningar efter
en byggnad, som varit ämnad till kyrka,
men blifvit flyttad derifrån till dennas
nuvarande ställe. — Af fornlemningar
omtalas grafhögar och bautastenar i
trakten kring den nuvarande kyrkan
samt ruiner efter en borg söderut vid
sjön; ett berg i trakten lär heta
Odens-berg. — Bland gårdar i socknen
märkas: Sophielund och Skedevi. — Adr.:
Nyköping.
Forssa. Se Stureforss i Wist
socken och Hanekinds härad af
Östergötlands län.
Forssa, Stora. Skattesäteri af 2 1/2
mantal jemte 1/2 mantal skatte, i
Rappestads socken och Walkebo härad af
Östergötlands län, fordom kalladt
Bi-skops-Forssa, har varit biskopsgods och
synes förekomma som sådant redan år
1177; donerades år 1648 till Magnus
Stockenfeldt (f 16 85), hvilken år 1683
hade det som säteri af 4
donations-hemman, bebygdt tör bönder; ban och
hans hustru fingo behålla gården för
lifstid, dock berustad. Gården har
sedermera tillhört von Holst, E. von
Roland († 17 54), dennes enka E. v.
Steg-ling, S. Klingspor 1760, G. Ehrenborg
1818, fröken Ehrenborg på Tholeforss
1850 och handlanden Westman 1852.
Forssa. Tre mant. skatte med
spik-och kuipphammare i Härberga socken
och Wifolka härad af Östergötlands län,
tillhörde år 1856 herr Nic. Häggberg.
Hammaren anlades 1726 af
landshöfding J. Funck. På 1300-talet blef
Forssa gård af fru Benedicta
Niclisa-dotter skänkt till Skenninge kloster för
heunes mans, herr Johan
Philippus-sons, själ.
Forssa. Två mantal säteri uti
Björketorps socken och Bollebygds härad
af Elfsborgs län, har tillhört slägten
Sjöblad, år 1758 fru Reenstjerna och
1829 hofjägmästaren A. W. Silfverhjelm.
Forssa. Sju mantal frälsesäteri uti
Hjortsberga socken och Allbo härad af
Krouobergs län, tillhörde omkring 1670
en assessor N. Lindegren och 1750
häradshöfding C. Chr. Dahlström, med
undantag af 1 mantal, som tillhörde
fru N. Bennet. Sednare egare voro en
Gyllensköld och en grefve C. G.
Mörner. Godset tillhör nu grefvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
