Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falsterbo - Falsterbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1676 och 1697. Under Carl XI:s krig
med Danmark, då Svenskarne nästan
alltid voro olyckliga till sjös, lyckades
dessa d. 4 Juni 1676 utanför
Falsterbo öfverrumpla Nils Juel, då han med
sina 30 skepp efter eröfringen af
Gotland seglade förbi staden; men Juel
höll tätt under Skånska vallen, och i
det slag, som stod följande dagen, hade
Svenskarne ingen annan fördel än den,
att de uppbrände ett Danskt skepp.
Juel låg i säkerhet bakom
Falsterbo-ref, den med fyr försedda sandbank,
som sträcker sig en mil ut i sjön, och
redan följande dagen stötte Tromp till
honom med 11 Holländska skepp, och
den förenade flottan vände nu tillbaka
till Östersjön.
Den enda byggnad i det nuvarande
Falsterbo, som förtjenar
uppmärksamhet, är kyrkan, hvilken måtte vara
gammal nog, om, såsom det i folksägnen
heter, hon »stått redan före
syndafloden.» Också var hon redan 1 594 så
förfallen, att staden begärde befrielse
från krono-utskyldernas utgörande,
också för att kunna iståndsätta sin kyrka.
Ännu 1749 bibehöll sig det allt ifrån
katholska tiden gängse bruket att offra
till denna kyrka på niidsommarsdagen.
Man lade sin gåfva i ett bäcken vid
altaret, der St. Görans och St.
Christopher bilder stodo, och stundom kunde
offret uppgå till 100 ä 300 daler
silfvermynt, hvilka penningar användes till
kyrkans underhåll. Resande kommo
ända från Danmark och offrade för sjuka
eller slägtingar, som voro stadda på
sjöresor. Allmogen kallade dessa
off-ringsfärder att »resa till St. Hans stad»
och trodde sig derigenom befriad från
alla sjukdomar under årets lopp. Nu
bar denna plägsed aftagit. Kyrkans
altartafla härleder sig från medeltiden och
föreställer Jungfru Maria med Barnet;
ett par smärre altarskåp finnas här
dessutom. Kyrkan har varit helgad åt
Jungfru Maria och håller 137V2 1
längd, 27 fot i bredd och 30 fot i
höjd, allt invändigt; tornet är 60 fot
högt. Flygsanden, som i synnerhet vid
östliga och sydliga vindar kommer ifrån
hafs-sidan och hotar med att begrafva
staden, är vid kyrkans ena sida så
sammanpackad, att den bildar ett litet
sandberg och synes snart skola
öfver-hölja kyrkan. Sydvest från kyrkan
ligga några sandkullar, som tillkännagifva
det ställe, der det fordna slottet stod.
Detta slott, inom hvars murar konung
Olof, Margarethas son, afled, innehades
1523 i förläning af Albrecht Jepssen.
mot skyldighet att underhålla
detsamma; men 1596 var det så förfallet, att
lemningarne deraf med kungligt
tillstånd användes till att iståudsätta en
kyrka.
Falsterbo lefver för närvarande,
likasom Skanör, af sjöfart för andra
städers räkning, och de bägge små
städerna uppamma Skånes må hända
skickligaste sjömän. Stadens öfriga
näringsgrenar äro ett föga tacksamt jordbruk
och fiske, hvilket sistnämda sedan 1853
varit i märkbart aftagande. A
stads-jorden odlas spannmål och potates; men
i anseende till sin svaga beskaffenhet
kräfver den mångårig hvila. De stora
flygsaudsfälten omkring staden besås
årligen till någon del med trädfrön, allt
eftersom flygsanden dämpas och
marken vinner mer stadga.
Falsterbo har en folkskola, men
ingen läkare och icke något apothek, icke
ens en krog, som dock eljest icke
saknas i våra småstäder. Närmare
uppgifter om den lilla staden skola
meddelas vid beskrifningen öfver
systerstaden Skanör. — Om Falsterbo Ref och
Fyren derpå, se nedanföre.
Falsterbo. Gård och jernbruk uti
Hjorteds socken och Södra Tjust härad
af Kalmar län, tillhörde omkring 1760
brukspatron H. Bauman, som med
au-senlig kostnad iståndsatte bruket,
hvilket vid hans tillträde var mycket
förfallet. »Han uppbyggde smedjor,
masugn, mangård, byggnader för arbetare,
upprensade dammar, förbättrade
vatten-drägten, uppgrüfde mossar och kärr,
upparbetade Åldebäcks grufva och höll
densamma i gång, anlade flera tusen
famnar stengårdar m. ni. och erhöll
derföre af konung Adolf Fredrik assessors
namn, heder och värdighet samt
upphöjdes i adligt stånd af kon. Gustaf III
den 20 December 1788 med namnet
Liljenstolpc,» — berättas det i Tunelds
nyaste upplaga. År 1799 tillhörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
