Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falla - Falla - Falla - Falla - Falsterbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Falla. Sätesgård i Torpa socken och
Ydre härad af Linköpings län, består
af 2 mantal säteri och tillhörde med
säterifrihet Anders Ulff 1683 och 1686;
han var gift med Anna Rääf och dog
1705. Redan 1700 tillhörde säteriet
Balth. Lejonsten, år 1725 Jöran
Armsköld, derpå Bengt Rääf, omkring 1750
och 1786 fru Elisabeth Rääf, 1825
kapiten Aminoffs enka, Elisabeth
Hvitt-felt, 1852 Ridderborg på Ribbingshof
i Norra Wi.
Falla. Hemman i Hellestad socken
och Finsponga län af Östergötland,
anmärkningsvärdt derföre, att Pehr
Hörberg, den Svenska målaren, här egde
ett fjerdedels hemman, hvilket han
bebodde och der ban dog den 24 Jau.
1816. Han var född d. 31 Jan. 17 46
och ligger begrafven uti Risinge.
Falla. Skattehemman i Ödestugu
socken och Vestra Härad af Jöuköpings
län. På hemmanets egor tyckes eu
valplats hafva varit. Den kallas
Kyrkogården och är nu en äng, V3 mil från
sockenkyrkan. På platsen befinnas en
mängd resta stenar af 1 till lV2 alns
höjd, 2 runda rör och ett fyrkantigt
sådant med 16 alnars sidor, som kallas
Kyrkan, i norr om de förra.
Falla. Säteri af 1 mantal uti
Bott-naryds socken och Mo härad af
Jönköpings län, blef år 1650 säteri för
Johan Hård, reducerades 1 682, men blef
kort derefter återgifvet till en Carl Hård.
Det ligger djupt inne i skogarna och
är ett af de magraste hemmanen i
häradet, men har betydlig vidd och
mycken skog. Det egdes år 17 60 af eu
kapiteu Westfeldt och vid detta
århundrades början af majoren baron David
Liljecreutz. Under hans tid uppbrann
sätesbygguingen med alla gårdens
handlingar. Säterifriheten sattes i fråga och
förlorades genom kungligt beslut i April
1823; men gården skulle dock först
1847 återgå till frälse med dermed
åtföljande onera. Egare 1 852 var
brukspatron Anders Åkerlund.
Falsterbo. Stad i Skytts härad och
Malmöhus län, på Skånes sydvestligaste
udde, Sveriges sydligaste stad, hade år
1858 inalles 319 invånare och stod
under gemensam jurisdiktion och
gemensam kyrkostyrelse med Skanör, med
hvilken stads historia Falsterbos på det
närmaste sammanhänger. I likhet med
Skanör, är Falsterbo en gammal stad,
som befann sig i blomstrande tillstånd
under tiden för det stora sillfiske, som
ifrån 1280 fortfor ända till 1519, då
det började aftaga, för att alldeles
upphöra mellan åren 1550 och 1560, och
uuder hvilken tid Hansestäderna hade
privilegium på uteslutande handel på
den landtunga, som begränsades å ena
sidan af Skanörs, å den andra af
Falsterbos slott. Så väl Skauör som
Falsterbo voro, tillika med Skånes öfriga
sjöstäder, förpantade åt Hansestäderna
mellan åren 1 369 och 1384, och stodo
sedan i pant bos hertig Albrecht af
Mecklenburg samt, efter honom, hos
biskop Peder i Roeskilde och hans
domkapitel. En vigtig historisk händelse,
som tilldragit sig i Falsterbo, är
Danmarks och Norges konungs, Olofs,
Margarethas enda sons, dödsfall på
Falsterbo slott år 1387, genom hvilket
Margaretha blef Norges och Danmarks
drottning, snart äfven Sveriges och Unionens
stiftarinna. Med 1 6:de århundradets
ingång börjar Falsterbos, likasom Skanörs,
förfall. Dertill bidrogo icke blott de
oupphörliga tvisterna med Hanseaterna,
utan framför allt sillfiskets aftagande
och flygsandens härjningar, hvarföre ock
Falsterbo år 15 94 såg sig nödsakadt
att söka befrielse från utskylder till
kronan. Detsamma begärdes äfven år
1632, allt i följd af öfversvämningar
och flygsand, hvilken förstörde både jord
och hus, samt med anledning af fiskets
aftagande. När Skåne kom under
Sverige, hade Lübeckarne ännu ett stort
stenhus i Falsterbo, och när sillen år
166 2 åter började visa sig på Svenska
kusten, fingo de åter tillstånd att der
idka sillfiske samt att tullfritt införa
så mycket salt, som behöfdes till
sillens insaltning. På samma gång sta
den korn under Sveriges välde,
förlorade den också sin stapelstads-rättighet
och blef sjöstad. 1 öfrigt fick
Falsterbo, likasom Skanör, sina privilegier
stadfästa af de Svenska konungarne åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
