Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Enköpiug uuder katholska tiden haft
tre kyrkor. Eu af dessa, St. Ægidii
eller St. Iliani, som lion äfven kallas,
hade redan 1 572 länge stått öde, och
qvarlefvor efter henne ses ännu strax
nedanför Wårfrukyrkan; St. Olai kyrka,
som låg i stadens norra hälft och
sannolikt var den egentliga stadskyrkan,
nedbranu 1572, så att blott St. Maria
eller Wårfrukyrkan, ursprungligen
landsförsamlingens kyrka, återstod. Denna
sistnämda, 72 alnar lång och 2 4 alnar
bred, byggd dels af tegel, dels af
gråsten, har blifvit tillbyggd tväutie
gånger, sednast 1622 (1648?). Midt på
kyrkans tak uppfördes 1840 ett torn,
som år 1850 helt och hållet bekläddes
med koppar. Om denna kyrkas
uppkomst gå flera sägner, bland hvilka
följande är den allmännast berättade. En
herde, som vallade boskapen vid Haga
kungsgård, såg litet imellan, att eu
qvinna med ovanligt utseende kom fram
ur skogen, klappade boskapen, som
deraf tycktes befinua sig väl, och
återvände samma väg hon kommit. Nyfiken
att få veta, hvem hon var, följde han
eu gång efter henne. Han såg då, att
hon gick in uti det närbelägna
Husberget geuorn en remna, som ännu
visas. Försigtigt smög ban sig iu efter
henne, fann bergafrun sofvande och såg
derinne icke allenast högar af guld,
utan äfven framför den sofvande en
spinnrock af klaraste guld. Han
be-mägtigade sig alltsammans och kom
lyckligt ut. Men så suart ban
hemkommit, insjuknade han. och då han
käude döden nalkas, lät han kalla eu
munk och bad denue att för det
röf-vade guldet låta uppbygga eu kyrka
och helga henne åt den Heliga
Jungfrun, för hans själs salighet. Detta
verkställdes, och kyrkan kallas äuuu,
åtminstone af de gamla, för Wårkärs,
det är Vår Kära Frus, kyrka. Kyrkan
har vacker altarprydnad och predikstol,
förfärdigade af Thoman, samt ett 1786
bygdt orgelverk. Uti kyrkan finnes eu
sä kallad muukbänk, och i kyrkodörren
sitter en runsten, enligt Liljegren rest
af »lktbiru . øk . £tr . brübr . — —
ut ♦ £)aku» . fafur. fin . J&uf . I)ialbr .
onla Ijans.» (Vid St. Egidii kyrka
linnes också en runsten, 714 ho3 Lil-
jegren : Kuu-Urkunder.) Wårfrukyrkan
begagnades till 1500-talet af
landsförsamlingen ensam, och som dennas
kyrkoherdar förekomma flera från 1300-talet.
Vid denna tid nämnas 2 stadspastorer,
de för hela det nuvarande pastoratet
gemensamma sedan föreningens tid.
Ka-planer i Enköping förekomma från år
1593. För närvarande utgöra
Enköping och Wårfrukyrka ett regalt
pastorat af l:sta klassen i Asunda kontrakt
af Uppsala ärkestift. Den nuvarande
kyrkoherden är upptecknaren af
Neckens Polska, »Sagobäfdernasu författare,
den frejdade Arvid August Afzelius.
Uti stadens folkskola undervisades
år 1856 af en examinerad lärare 77
gossar och 3 flickor; 8 gossar
bivistade allmänt läroverk, 6 gossar och 20
flickor hade enskild undervisning, och
67 flickor undervisades i hemmet.
Enköping, som år 1785 hade 1,100
invånare, hvilkas antal 1850 hade växt
till 1,409 och 1859 till 1,471, svnes
i äldre tider hafva haft sin
hufvudsakliga näring af handel med
Westman-lands och Dalarnes bergverksprodukter.
Under Carl IX, som till handelns
upphjelpande skänkte staden 6 stycken
låd-jor från Stockholms ttottstation,
uppfördes ett våghus; men Gustaf II Adolf
inskränkte Enköpings utförsel af
sådana produkter, hvilken också snart af
sig sjelf upphörde genom segelledens
uppgrundning. Derjemte hade
stadsboerna en annan näringsgren i fiske
och handel med fisk. Odlingen af
köksväxter idkades likväl redan då och kom
allt mer i gång efter jernhandelns
upphörande, i synnerhet som Kronan
upplät tomter och jord till stadens
upphjelpande. För närvarande lefver
staden hufvudsakligast af odling af
köksväxter, af hvilka, företrädesvis
grönsaker, kål, pepparrot, morötter,
palsternackor m. m., stora qvantiteter årligen
gå till Stockholm, derifrån till och med
utrikes, samt af jordbruk, hvilket är så
betydligt, att årliga skörden på stadens
709 tunuland åkerjord uppgifves till
2^600 tunnor spannmål och 4,000
tunnor potates. Äfven boskapsskötseln är
icke obetydlig; deremot saknar staden
skog, och vedpriserua äro derföre höga.
Bland sednare fabriksanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
