Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ellinge - Ellmora - Ellne - Ellös - Elmberget - Elmeboda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mängd fönsterrutor; fönsterkarmar och
dörrar voro förkomna, golfveu i flera
rum förstörda, en trappa i tornet
saknade 19 trappsteg, och de öfriga voro
bristfälliga, tornspiran var nedrifven,
bryggan obrukbar. Blott till
boningshusens iståndsättande tarfvades, enligt
uppgjordt förslag, 4,282 daler 2 ören
silfvermynt. I detta skick emottogs
gården af Wilh. Bennet, hvarföre ban
år 17 35 lät den undergå en grundlig
reparation. Byggnaden i vester och
tornet nedrefvos, östra stenhuset
minskades med en våning, och norra och
södra flyglarna ombyggdes till envånings
korsverksbus. I vester lades öfver
grafven en ny brygga, hvilken förband
borggården med trädgård och park; i
stället för norra träbryggan byggdes en
hvälfd stenbro. — Ar 1854 blef af
nuvarande egaren norra korsverkshuset
nedrifvet, och i dess ställe uppfördes en
kort flygel af två våningars höjd med
snerklade gäfvelrösten i öster och vester.
Ladugården har alltid varit och är
ännu belägen utom grafvarna, strax norr
om gården, omslutande en åt söder
öppen fyrkant.
Strax vester om borggården ligger
parken, genom hvilken en allé löper
ifrån landsvägen upp till gården.
Några traditioner eller historiska
minnesmärken från denna trakt hafva
vi icke funnit; det enda, som man vet
att omtala, äro några i skogen
befintliga grafvar, af omkring 40
qvadrat-alnars rymd, utaf allmogen kallade
»Snapphanegrafvarne.»
För närvarande utgör Ellingc 193/4
mantal, af hvilka 3V., mant. äro säteri
samt resten ntsockne- och
insockne-frälse.
Ellmora. Se art. Hedensunda i
Nyköpings län.
Ellne, Vestra och Östra. Två
frälsehemman i Torps socken och Walbo
härad på Dal, enligt en anteckning köpta
år 1415 af Jon Knutsson från Skulle
Hugersson »för en hingxt, så god som
tvåhundrade mark.» Ar 1 563
tillhörde de bägge hemmanen fru Margareta
Sparre, enka efter riksrådet Nils
Krumme. Låge Posse var egare 1 577,
öfverstlöjtnant Nils Kagg 1664. År 1681,
då gården kallas gammalt säteri, egdes
den af jungfru Magdalena Bonde.
Gården har sedermera tillhört en Gabriel
Lilliehöök 1699, öfverstlöjtnant J. von
Mentzer 1736, löjtnant O. Amelgren
1767, hans son, lagman Jakob
Amelgren, 1790. En enkefru majorska von
Döbeln sålde 1821 hemmanen till kon.
Carl XIV Johan, som åter 1835
afyttrade dera till S. A. Holmgren. År
1839 såldes de på konkurs-auktion till
Jan Svensson från Wassända socken,
och dennes son Johannes Jansson
innehade Ellne-hemmanen år 1852.
Ellös. Fiskläge i Morlanda socken
och Orousts Vestra härad af Bohuslän,
i 17:de seklet ett af de bättre
fisklägena i denna del af skärgården, der
21 matlag bodde, omkring 1845
be-boddt af 15 matlag, alla fattiga och
eländiga.
Elmberget. Berg i Griraethons
socken och Hirale härad af Hallands län,
beläget på Thorstorps skog mellan
sjöarna Walasjö och Rörsjö, begagnades vid
triangelmätningen i Halland 1816 och
är bekant genom den storartade utsigt,
som man har derifrån. Ifrån bergets
topp ser man icke färre än 14 kyrkor,
tillika med Warbergs stad och,
stundom i klart väder, Danska ön Anholt.
Elmeboda. Socken i Konga härad
af Kronobergs län, mellan Långasjö i
öster, Sandsjö i vester, Linneryd i norr
och Twing i söder, har en areal af
36,728 tunnland, af hviika 2,980 äro
sjöar och kärr. Till socknen gränsa
den milslånga sjön Våren och sjön
Flaken; inom socknens gräns räknas 26
sjöar och 30 gölar. Ännu 1770
näranas här »stora allmänningar», Ulfvamo,
Fäsingsmåla och Flisehult, hvilkas
eke-skog mycket anlitades för flottans
räkning; nu behöfva socknens flesta
hemman köpa skog. Socknen, som består
af 70’Vß mantal (421/3 skatte, 4%
krono, 24’/4 frälse), med ett ålfiske, 8
tullqvarnar, 47 husbehofsqvarnar, 1
tull-såg och 1 stampsåg särat 1 garfveri,
alltsammans uppskattadt till 276,580
rdr banko, beboddes på 1840-talet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
