Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfsborg, Gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tiderna, då hertig Carl nappades om
kronan med konung Sigismund, omnämnes
Elfsborg ofta i häfderna. Erik
Gustafsson Stenbock, som 1597 var konung
Sigismunds höfding på slottet, flydde
derifrån vid hertig Carls annalkande,
och nu förordnade hertigen Erik Stake
och Daniel Danielsson Hund till
slottets ståthållare och underståthållare.
Konungens skeppshöfding Johan
Gyllenstjerna försökte år 1599 att återtaga
slottet, men misslyckades, och dermed
omintetgjordes Sigismunds plan att
upplåta Elfsborg åt konungen i Spanien,
som der hoppades kunna finna en
lämplig hamn för sin flotta i kriget mot
Nederländerna. Carl IX besökte som
konung Elfsborg 1609 och förorduade
ora slottets ytterligare befästande.
Redan 1611 utbrast det krig mot
Danmark, sora gaf Elfsborg dess sista
bedröfliga ryktbarhet, och d. 5 Maj 1612
började den sista belägringen af slottet
genom Christian IV af Danmark. Olof
Stråle förde då befälet på slottet. Han
trodde sig kunna försvara detta och,
om han erhölle tillräcklig förstärkning,
äfven de i hamnen liggande skeppen;
men då ryktet förkunnade Danskarnes
stora tillrustningar, förtviflade ban och
begärde sitt afsked. Han sjelf vore
oförmögen att försvara fästet; de
öfriga höfdingarne vore ej pålitliga; Peder
Jönsson, visserligen en trofast man, var
illa sårad, och Göstaf Hansson, sora
tjenat sedan gamle kung Göstafs tid,
var alltför mycket till .åren. Derjemte
lät Stråle Svenska fälthöfdingen Kruus
veta, att 42 Danska skepp anländt med
folk och krigsförråd, att fienden lägrat
sig på reparebanan vid Elfsborg den 6
Maj, att han börjat förskansa sig der
och hemtat kanoner från Bohus samt
att fiendtliga skepp hindrade ali
tillförsel; ban hade sjelf blott 400 man
på slottet och begärde snar
undsättning. Stjernsköld, som skulle undsätta
slottet, kom imellertid först efter det
belägringen var börjad; men konung
Gustaf Adolf uppmanade Stråle att
försvara sig till det yttersta. Den 13 Maj
eröfrade Danskarne ett af slottets
utanverk på den s. k. Skinnareklippan, och
efter denna framgång lät konuug
Christian uppfordra slottet med den
hotelsen, att icke en enda man skulle
lemnas vid lif, om fästet måste tagas med
våld. Svenskarne svarade med två
kraftiga utfall, af hvilka det första kostade
30 Danskar lifvet; vid det andra
blefvo de utfallande tillbakaslagna. Sedan
Danskarnes batterier blifvit färdiga,
började beskjutningen af slottet, och efter
det densamma varit fortsatt en natt
och en del af följande förmiddagen,
hade hälften af slottets mot Danska
lägret vända sida blifvit raserad, tillika
med öfversta delen af dess runda torn,
hvilket med sina kanoner ramlade ned
i vallgrafven. Christian uppfordrade nu
slottet å nyo. Besättningen begärde
tre timmars betänketid och svarade efter
denna tids utgång, att man skulle
försvara sig till det yttersta. Nu började
beskjutningen å nyo, och kl. 7 på
aftonen den 18 Maj företogs den första
stormlöpningen. Men Svenskarne
försvarade sig manligen; kon. Christians
värfvade Engelska trupper, som gingo
främst, förlorade 200 man, och när
konungen derpå lät sitt eget
lifregi-raente rycka fram tillika med hertig
Georgs af Liineburg knektar, blefvo de
så mottagna med kulor och lod samt
brinnande beck-kransar, att de måste
afstå från försöket. Imellertid hade
beck-kransarne antändt slottets torn,
och sedan konung Christian förnyat sin
uppfordring, försökte ban skjuta eld i
de slottet tillhöriga husen, der flottaus
förråder förvarades, samt förklarade
ännu en gång, att, om icke slottet gåfve
sig godvilligt, skulle icke ett enda
menniskolif bli skonadt derinne. Stråle
begärde åter betänketid öfver natten; sjelf
var ban skjuten i ena låret, af
besättningen återstodo blott 200 man, ingen
undsättning var att vänta; derföre
uppgaf ban den 2i Maj, efter 19 dagars
belägring, slottet mot villkor, att
besättningen skulle uttåga med flygande
fanor, klingande spel och fulla vapen
samt de sjuka få stadna qvar, tilldess
de återvunnit helsan. Stråle sattes i
fängelse, frigafs, men ställdes likväl
återigen till rätta och bötfälldes, för det
ban uppgifvit slottet. En bösseskytt
af besättningen, som öfverlupit från
Danskarne och två gånger skjutit efter
konung Christian, blef fasttagen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
