- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
217

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfkarleby - Elfkarleby By - Elfkarleby Fall - Elfkarleby Kungsgård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

norr till söder går länets stora sandås,
som vid Elfkarleby afbrytes af elfven.
Rådande jordmånen är mojord;
näringarne åkerbruk, skogs- och bergsbruk,
laxfiske i elfven, fiske af strömming och
nejonögon i hafvet samt båtfart.
Socknen består af 423/8 (48?) mantal (265/g
skatte, 2V2 krono, 3/4 kungsgård, 2
prestgård, 10V2 frälse), med 2 utjordar,
9 oskattlagda torp och lägenheter, 3
m]ölqvaruar, 3 sågqvarnnr, 1 jernbruk,
2 hamrar, 4 härdar, 1
spikhammarstock, 2 masugnar, ett laxfiske och ett
strömmingsfiske. Socknen, som vid
1840-talet beboddes af 2.217 personer,
bade 1850: 2,422 och 1850: 2,626
invånare. Socknen hade sistnämda år
fast folkskola med 1 examinerad lärare;
som undervisade 89 gossar och 7 5
flickor, medan 4 gossar bivistade allmänt
läroverk, 98 gossar och 102 flickor
undervisades i hemmet. — Elfkarleby
socken utgör för närvarande ensam ett
regalt pastorat af 3:dje klassen i
Örbyhus kontrakt af ärkestiftet. Socknen
har haft egen kyrka sedan 147 8, men
var annex till Tierp ända till 1641, då
Elfkarleby fick egen kyrkoherde;
kapla-ner nämnas sedan samma tid.
Nuvarande kyrkan, enligt sägen byggd i
Johan III:s tid, ligger 21/2 mil från Gefle
och 8 mil från Uppsala; de
mordbrännande Ryssarne skadade henne 1719,
men förstörde henne icke. — I
socknen finnes en sparbank. — Bland bruk
och gärdar inom socknen märkas:
Elf-karleö bruk och Elfkarleby kungsgård,
Ytterboda, Sàgarbo,
som lyder under
Carlholms bruk, och Harnäs, längst i
nordvest vid afloppet för sjön Trosken
i Gefleborgs län. På Hyttön, der
Elfkarleö bruk nu har en masugn,
arbetades vid 1820-talet på
jernmalmsan-ledningar. — Adress: Tierp.

Elfkarleby By. By uti Elfkarleby
socken, belägen på bägge sidorna om
elfven och derföre delad i Östanå och
Vestanå, omfattar omkring 14 mantal;
någon del deraf torde vara det
Elfkarleby, hvartill kammarrådet M. A.
Le-yonsköld († 1 665) skref sig som
friherre. Vid byn synes i elfven en lång
holme, som i Johan IILs tid skall
hafva blifvit af floden bortskuren på
vestra sidan. För hundrade år sedan
berättade de gamla, att man i deras
barndom kunnat på ett starkt sågbräde gå
öfver från fasta landet till holmen, der
nu den starkaste strömmen brusar fram.

Elfkarleby Fall. Se Elfkarleby socken.

Elfkarleby Kungsgård. Ett mantal,
förraedladt till 3/4 mantal, är
ularren-deradt, jemte såg och qvarnverk m. m.,
till br M. Larsson intill den 14 Mars
1881. Den väl underhållna
åbyggna-den är belägen uti Elfkarleby socken
midt i Vestanå by invid stora
landsvägen, 2V2 mil från Gefle och 8 mil från
Uppsala; men egorna äro spridda vidt
omkring på bägge sidor om elfven och
af mindre god beskaffenhet. Före år
1840 var arrendet af kungsgården
förenadt med allt laxfiske i elfven och
dennas mynning i hafvet. Laxfisket,
om hvilket ett gammalt rim säger:

»Hjelmare gädda och Sötare brax.
Mälare sik och Elfkarl’by lax
Ar bästa fisk i Sverige tags»,

utgjorde fordom en^betydlig del af
statens inkomst och bedrefs för dess
räkning genom fogdar, hvilka ständigt
lågo i delo med elfvens strandboer, som
till och med »dråpo» fogden, då ban
mot allmän lag tilltäppte kungsådran i
den gren af elfven, der uppgång förbi
de stora vattenfallen är möjlig.
Mellan herr Johan Oxenstjerna till Salesta
och konung Hans uppstod till och med
ett ordentligt krig om laxfisket. Dessa
oenigheter föranledde ej mindre konunp;
Hans och »gamble Här Sten Sture» än
Gustaf Wasa att år 1528 personligen
å stället hålla syner och
undersökningar, hvarvid alltid enskildes rätt fick
vika för kronans.

Af handlingar synes, att Carl lX:s
enkedrottning haft kungsgården med
fisket som lifgeding. Ar 1650
lemnades den till hof-intendenten, f. d.
hof-skräddaren Leyoncrona, men indrogs
till drottning Hedvig Eleonoras hofstat
d. 17 Mars 1 668, då kamreraren Claës
Depken (Ankarström) var arrendator.
Allt ifrån denna tid till år 1809 synes
det, som Elfkarleö bruks egare skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/2/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free