Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekesjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stad särat till stapelställe haft
Döderhultsvik, dit Gustaf I lärer hafva haft
för afsigt att flytta staden. Äfven vid
1604:års riksdag fick staden rättighet
att till utrikes ort föra allehanda varor;
men denna rättighet har icke på lång
tid varit begagnad. År 1648 fick
Ekesjö ändock nederlagsfrihet i Kalmar,
och bit synes Carl IX hafva varit
betänkt på att flytta stadens borgerskap.
Sannolikt kunde Ekesjö under dessa
svåra tider icke hinna till någon
synnerlig blomstring.
Sedan Ekesjö stad flyttades från sitt
gamla läge, har deu varit fredad för
fiendehand, ty fastän Danskarne under
den yngre Ranzovv 1612 kommo från
Wimmerby ända upp mot Ekesjö,
hunno de ändock icke fram till sjelfva
staden, som försvarades af de tappra
höfdingarne Jakob Jakobsson och Jesper
Andersson, hvarjemte den unga konung
Gustaf Adolf snart stäfjade de Danskas
vidare framfart. Imellertid hemsöktes
staden sednare af en annan olycka, den
åren 1710—1711 härjande pesten, som
bortryckte 174 personer af stadens
sannolikt helt fåtaliga befolkning, och år
1856 inträffade en eldsvåda, som lade
en stor del af Ekesjö i aska, men ur
ruinerna efter hvilken staden åter rest
sig, sedan de brandskadade blifvit
genom den allmänna och enskilda
välgörenheten understödda med 5 0,000 rdr
riksmynt.
Ekesjö stad, som 1858 räknade en
befolkning af 2,034 personer (1805:
1,075 ; 1853: 1,897), består egentligen
af blott eu enda lång gata, som »Arent
Byggmästare» hade det felet att göra
oförsvarligt smal, eller blott 10 alnar
bred, hvilket man dock vid sednare
ombyggnader afhjelpt. Denna stadens
stora gata är 1,27 5 alnar lång och
löper tämligen rak genom staden från
söder till norr; derifrån utgå två s. k.
bakgator, en i vester och en i öster.
Bland byggnader märkas: stadens
rådhus, bygdt år 1791, två våningar högt
med torn och tornur; — Stadshuset,
vid Lilla Torget, en prydlig byggnad,
uppförd af handlanden Aschan; —
Skolhuset, bygdt 1846, och stadens kyrka,
sannolikt en af de äldsta i Sverige.
Den äldsta kyrkan var af sten, 88 fot
lång, men blott 25 fot bred, hvarföre
hon 16 25 på norra sidan utvidgades
till ett halfkors af furutimmer, 4 5 fot
långt och 31 bredt samt lika högt med
stenkyrkan; choret hade förut blifvit
tillbygd t år 1521. År 1666
utvidgades kyrkan ytterligare på södra sidan,
så att stenkyrkans långskepp blef 4 9
fot bredt. På vestra gafveln befinnes
en vacker tornbyggnad, fristående åt
Stora Torget, uppförd 1784 och
försedd med slagur samt 3 ringklockor,
af hvilka den minsta, gjuten år 1683,
har inskriften: Florentia heter jack. Det
inre är vördnadsbjudande med sin med
träfigurer försedda altarprydnad, sina
med uppträden ur bibliska historien
målade takhvalf, sina omålade, men
mycket utkrusade ekstolar och sina
gammalmodiga fönster. Altartaflan är
förfärdigad 1708 och skall till hälften
vara bekostad af landssekreteraren
Johan Drefling eller Liljenberg,
borgmästarson från Ekesjö. I choret står en
dopfunt af marmor med väl huggna
figurer, och gentemot denna synes
dörren till Ebrenbjelkeska, nu
Ehrencron-ska grafven. Kyrkogården är nu
jem-nad och den fordna ringmuren
deromkring borttagen, sedan en ny
begrafningsplats blifvit vid norra tullen
anlagd och år 184 2 invigd af biskop
Hedrén.
Ekesjö lefver hufvudsakligen af
handel, handtverk och jordbruk. Af
fabriker funnos 185 5 en för gröfre kläden,
2 för läder och 1 för vaxljus och
vaxstaplar samt ett Baierskt bryggeri;
klädesfabriken tillverkade samma år 1,726
alnar kläde, värda 4,998 rdr banko.
Härtill kora 18 58 en lack- och
vadd-tillverkning samt garfveri. De
handlande voro (år 1855) 9 af mankön,
med en betjening af 12 personer, och
8 qvinnor; de erlade tillsammans i
bevillning 126 riksdaler 44 sk. bauko.
Handtverk idkades af 53 män och 1
qvinna, som höllo 41 gesäller och 58
lärlingar. Det klagas öfver minskad
afsättning för stadens borgerskap,
emedan 81 personer intill år 185 5
nedsatt sig i staden för att idka
handtverk som försörjningsmedel. Derjemte
finnas i staden postkontor, apothek och
boktryckeri, hvarifrån en tidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
