- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
112

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dingtuna - Dintestorp - Diskarfvet - Distorp - Djefvulsvägen - Djuckerö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förmedlade mantal; folkmängden år 1840
var 1,816, 1856 1,780 persouer
Socknen hade sistnämda år. både fast och
ambulatorisk folkskola, den sistnämda
mrd 3 oexaminerade lärare.- I fasta
skolan undervisades 36 gossar och 14
flickor, i den ambulatoriska 27 gossar
och 30 flickor, medan 2 flickor hade
enskild undervisning och 5 6 gossar
samt 60 flickor undervisades i hemmet.
— Dingtuna, på 1300-talet kalladt
Dyngetuna, är för närvarande sedan år
1680 ett prebendepastorat af 2:dra
klassen till biskopsstolen i Westerås.
Kyrkan, vacker, med torn och uppförd af
sten, ligger 1 mil från Westerås. —
Bland minnen från forntiden märkas
åtskilliga ättebackar, stensättningar och
qvarlefvor efter skausar och borgar vid
Wendle i sydvest, Fåcksta i vester,
Stockkumla och Nedervi uti norr samt
på Hallsta södra gärde och i ängen
derstädes, der man på det s. k.
Sör-ängsberget ser tydliga lemningar efter
en borg af större och mindre
granitstenar, som varit oval till formen. På
Näsbyberget i socknens södra del ligger
den s. k. Näsby Sten, en ofantlig sten,
upplagd på tre smärre sådana.
Mälarens vatten skall fordom hafva stått
högre än nu, och vrak efter farkoster
lära hafva blifvit funna djupt inåt
landet. — Bland gårdar i socknen
nämnas Gillberga, Hallsta m. fl. Af
socknen höra 21,/2 mant. till Uppsala
universitet. — Adress: Westerås.

Dintestorp. Säteri uti Sandhems
socken och Wartofta härad af
Skaraborgs län, 4 mant., beläget 4 mil från
Jönköping vid stora landsvägen och
tämligen högt, så att man har vidsträckt
utsigt inåt Falbygden, har tillhört
fri-herrliga ätten von Salza ännu år 1830.
Egendomen hade då en skattlagd
en-bladig såg och qvarn ined 2 par stenar.

Diskarfvet. En liten bergsfrälsegård
i Wika socken af Kopparbergs fögderi
uti Dalarne, namnkunnig som Georg
Stjernhjelms födelseort år 1 598. Den
byggnad, der ban föddes, lär för icke
länge sedan hafva stått qvar; deri fatius
en större stuga med pauelade väggar
och tak, försedda med måluiugar.

Distorp. Ett mantal frälsesäteri uti
Rystad socken och Åkerbo härad af
Östergötlands län, har varit doneradt
till fru Elin Ulfsparre,c född Tott, och
såldes af hennes son, Åke Hansson
Ulfsparre († 1 6 57), till biskop A. Prytz,
hvars son, adlad Preutz, 16 58 var egare
af gården och skänkte hälften deraf i
morgongåfva åt sin hustru, Anna de
Palm till Smestad. Hon behöll hela
gården i sin lifstid; men sedan tillföll
Distorp hennes dotter Greta Sophia och
dennas man ryttmästaren Johan
Edel-feldt., som dog på Distorp 1700.
En-kau gifte sig sedan med ryttmästaren
A. Reutersvärd; men Distorp tillföll
hennes son med första giftet,
ryttmästaren J. G. Edelfeldt, hvars enka
innehade gården efter honom. Bland
sednare egare nämnas friherre Mörner
1783, handlanden Bergman 1825,
enkefru Williams 1850 och 1852.
Under säteriet brukas Karstorp, 1 mantal
frälse och 3 utjordar, som vid
reduktionen förklarades för frälse och då
egdes af fru Helena Rosenhjelm, född
Jakobssköld, sedan af hennes arfvingar.

Djefvulsvägen. På Axholmeu,
mellan Mörkön och Sorunda socken, i
Himmerfjärden och Södertörn, befinnes
deu-na sällsamma naturbildning, som består
i en 9 alnar bred öppning genom en
hög klippa, och hvilken på
Sorunda-landet motsvaras af en dylik, hvilka
bägge sannolikt uppkommit genom
hafvets inverkan eller genom verksamheten
hos någon aunan naturkraft. Allmogen
i trakten förklarar imellertid
uppkomsten så, att djefvulen med hästar och
vagn åkt fram genom klippan och på
detta sätt öppnat vägen. På höjden al
densamma står en hög konisk sten, och
rundt omkring denna äro flera smärre
stenar lagda.

Djuckerö. Bergsmanshammare i
Hellestads socken och Finsponga Läns
Härad af Östergötlands län, privilegierades
den 28 September 1725 på 30 skft
redskapssmide; tillhörde i sednare åren
inspektor A. J. Peterson på
Ljusfalls-hammar i samma socken. Af Djuckerö,
1 % mantal skatte och x/2 inaut. frälse,
har en gård tillhört G. Johanson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/2/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free