Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dimbo med Ottrava - Dimbo Kungsgård - Dimperö - Dingelvik - Dingtuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kullar uppbackad till åker, så att de för
närvarande förmodligen äro helt och
hållet försvunna. — I socknen märkas:
Dimbo s. k. Kungsgård, Anneberg och
Olstorp. — Adress: Sköfde.
Dimbo Kungsgård, som den kallas i
jordeboken, förr ett frälse-säteri om 2
mantal i ofvannämda socken. Gärden
har tillhört grefskapet "^Visingsborg,
hvars första innehafvare var riksdrotset
grefve Per Brahe, grefve 1561, död
1 590. Efter honom egde grefve
Abraham Dimbo, som efter hans död, 1630,
länge disponerades af hans enka, Elsa
Gyllenstjerna. Godset tillföll sedan
deras son, grefve Per Brahe den Yngre,
som jemt upplefde det märkvärdiga
reduktionsåret 1680. Han egnade
särskild uppmärksamhet åt Dimbo och lät
der uppföra ett rundt torn om 3
våningar, 48 alnar i omkrets och 30
alnar högt, för att derifrån hafva fri och
obehindrad utsigt till de nästgränsande
församlingarna, som tillhörde
grefskapet, och derjemte till Brahehus på
andra sidan Wettern. Tornet nyttjades
sedan till spannmålsmagasin ända till
1812, då det nedtogs, och stenen
användes till kyrkbyggnaden. På
Jungberget, österut från kungsgården, har
fordom stått en sedan i Dimbo by
befintlig sten af 6 alnars höjd, som burit
följande inskrift: Petrus Brahe, Cornes
in Wisingsborg, Regni Svecice Drotzetus,
Natus 1602. Vivit, Deo Laus, 1677.
Efter reduktionen förvandlades Dimbo
tiil frälse, troligen genom något byte,
och i sednare tider kom friherrlig^
slägten Rudbeck i besittning deraf. Nu
har gården imellertid undergått så stora
förändringar, att den kan sägas vara
försvunnen. Åbyggnaden på Dimbo är
nämligen sedan 1790 flyttad till halfva
frälsehemmanet Winberga, der
sätesgården Anneberg (se denna art.) anlades.
Denna sätesgård består af ett helt
hemman af fordna Dimbo kungsgård, andra
hälften af denna är lagd under
säteri-rusthållet Olstorp, och på sjelfva
tomtplatsen står socknarnas nya kyrka. —
Anneberg egdes de sednare åren af C.
G. Millqvist på Olstorp och A. J.
Millqvist på Dvärstorp.
Dimperö. Ett mantal skatte och 3
frälse i Hellestads socken och
Finsponga Läns Härad af Östergötlands län,
lyder för närvarande under Leraueå bruk
i Tjellmo socken af samma härad och
län. Dimperö donerades år 1645 till
Lars Sparre och köptes 1651 af Louis
de Geer, hvars arfvingar fingo behålla
det vid reduktionen.
Dingelvik. Landtegendom i Steneby
socken och Wedbo härad på Dal,
Elfsborgs län, bestod 1858 af Södra
Dingelvik 5/9 och Norra Dingelvik 190/240
mantal säteri med 1/8 mantal
Jusketorp, 1/8 mantal Östra Mon och 1/8
mant. Geplanda, rå och rör, med
prydlig mangårdsbyggnad, utsäde af 25
tunnor höst- och 120 tunnor vårsäd, utom
potates, och tillhörde aflidne
brukspatronen Henry de Reverony St. Cyrs
konkursmassa. Norra Dingelvik är en
gammal gård, hvars namn år 1449, då
den egdes af väpnaren Sven Jonsson,
skrefs Dyngowiik. Ar 1563 tillhörde
gården välborna fru Karin, som utom
bägge Dingelviksgårdarna egde flera
andra hemman i socknen. År 1577
tillhörde Norra Dingelvik Nils Månsson
på Bro, 1664 fru Margaretha Svenske,
1783 hofjunkaren Reuter, 1809
ryttmästaren Sam. Kafle, 1825
kronolänsman Wennerlöf, 1827 Carl Pet. Åberg,
1850 baron St. Cyr och grefvinnan
Ramel, född Lewenhaupt. Södra
Dingelvik har till det mesta haft samma egare
som det Norra, men innehades 1681
af major Ahlfeldt, 1768 af brukspatron
Sam. Kock.
Dingtuna. Socken i Tuhundra
härad af Westerås län, mellan Asköviken
och Mälarfjärden Blacken i sydost,
Barkarö, Lundby och St. Ilians socknar i
öster, Skerike i nordost, Lillhärad i
nordvest, Svedvi och Säby i vester samt
Rytterne i sydvest, omtattar en areal
af 16,617 tunnland, af hvilka endast
80 äro sjöar och kärr. Socknen är till
största delen en slättbygd med god
lerjord; blott i norr finnes något
bergländig mark och längst i söder enstaka
bergkullar. Socknen har blott några
obetydliga vattendrag. Åkerbruk är
hufvudnäringen. Hemmantalet är 96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
