- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
95

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dannemora Gruffält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mangan, kalk, talk, lerjord, kiselsyra
samt litet svafvel och kolsyra. Geuom
malmens ringa halt af svafvel och
phos-phorsyra har Dannemora-jernet sin
utmärkta beskaffenhet att hvarken bli
kall- eller rödbräckt. Manganhalten
anses föranleda dess ovanliga
användbarhet till stål. Dannemora-malmen
har derjemte den ypperliga egenskapen
titt vara »sjelfgående», d. v. s. bestå af
sådana bergarter, att den kan smälta
utan tillsats af andra ämnen. Likväl
är det nödvändigt att blanda rikare
och fattigare malmer, för att erhålla
en ordentlig masugnsgång. I stort
gifver malmen 40 till 50 proc. på
masugnen, och af tackjernet i tackjernsvigt
erhålles i allmänhet 99 proc. stångjeru
i bergsvigt. Malmen bröts ända till
omkring 1728 genom eldning,
hvarigenom flera särdeles stora
gruföppnin-gar finnas. Sedan den tiden har den
hufvudsakligen varit bruten genom
sprängning med krut, hvartill årligen
åtgå 120 centner. Årliga brytningen
utgör i medeltal 45,000 kubikfot fast
berg, hvaraf 39,5 proc. äro ren malm.
Årliga malmfångsteu har under åren
1830—1839 utgjort 108,340 sk®
viktualievigt, under åren 1840—1847
122,880 , under åren 1851 —1855
105,614 sk® i medeltal; 1857 uppgick
den till 1 14,939 sk®. Hela
grufveför-laget har under de fem åren 1851 —
1 85 5 uppgått till en sammanräknad
summa af 7 86,849 rdr rgs, deraf i
kontanta penningar 534,305, spannmål
239,399, och materialier, lemnade in
natura, 13,144 rdr, eller i medeltal för
året 1 57,369 rdr rgs. Malmens
brytningspris uppgick i medeltal till 1: 23. 6
rgs för 1 sk® v. v.

Någon anledning att befara brist
på malmtillgång är icke att frukta,
ehuru de rikaste och lättast åtkomliga
tillgångarne äro utbrutna, så att
arbetet nu sker med ökad kostnad på
djupet och på sidorna om de gamla
tömda arbetsrummen. Grufvornas djup är
olika, från 44 till 96 famnar.
Arbetarne utgjorde 1854 ett antal af 346,
af hvilka 200 arbetade under jord.
Arbetet bedrifves genom beting.
Malm-uppfordringen sker endast genom
hästkraft samt med tämligen allmänt
begagnande af jerntrådslinor, tillverkade
på stället. Arbetarnes ställning är i
allmänhet god; de erhålla sin aflöning
dels i pengar, dels i spannmål samt
hafva derjemte egen bostad, foder för
1 eller 2 kor och några får samt ett
jordstycke. Grufdrängarne hafva
särskildt små torp, och den, som vid dessa
anbringar stängsel af sten, undfår
särskild belöning af bolaget. Barneti få
arbetsförtjenst genom malmsoffring.
Slutligen utdelas gratialer till arbetslösa
arbetare, enkor och barn. Hela den
folkmängd, som har sitt underhåll af
grufvan, uppgick 1855 till 1,4 20
personer.

Emedan en del af grufvaus
öppningar ligga på föga höjd öfver och en
del under Grufsjöns yta, hafva
gruf-egarue allt sedan slutet af 1600-talet
måst vidkännas ansenliga kostnader för
vattnets utestängande från grufvorna.
Bland annat sökte man 1694 (Tham
uppgifver 1757) att urtappa sjön, till
hvilket ändamål vattendraget
uppmuddrades på en sträcka af 2 mil ända till
Wattholma bruk; men vinsten blef icke
större än att sjön sänktes med 4 fot,
hvaremot förlusten var icke blott
arbetskostnaden, utan evärdliga
ersätt-nings-afgifter för några förstörda
vattenverk. Nu har man vunnit
ändamålet derigenom, att man utanför alla tre
fälten uppfört ansenliga, med
puzzolan-cement murade stendammar, hvilka vid
sin högsta punkt, vid Storrymningen i
Mellanfältet, hafva en höjd af 3 5 fot.
Genom dessa kostsamma anläggniugar
äro Dannemora grufvor nu vida mindre
besvärade af vatten än de flesta öfriga
inom riket. Vattnet upp-pumpas
omvexlande ur alla tre fälten genom en
konstledning, som inrättades redan år
1679 och drifves af ett vattenhjul.
Konstledningen är 2,500 alnar lång
och delar sig i närheten af grufvefältet
i 3 armar, af hvilka en går till norra,
en till södra och en till mellanfältet.
Vattenhjulet, som håller 40 fot i
diameter, är konstrueradt för s. k. infall
och drifves af en obetydlig
vattenqvan-titet, som inifrån rinner in i de på
hjulets omkrets befintliga hyllorna.
Pumpsättningarne äro 30 till 32 fot
djupa, och 19 sådana finnas i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/2/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free