- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
94

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dannemora Gruffält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbetat på jernmalm, och kon. Gustaf
Wasa gaf 1532 riksrådet E. Flemraing,
tillika med åtskilliga Tyskar, Joachim
Piper från Stralsund, Staffan Saxen,
Holst med flera, tillstånd att bearbeta
Dannemora jernverk; men dessa ådrogo
sig snart konungens missbelåtenhet
derigenom, att de till Tyskland utskickade
både malm och tackjern, hvilket ock
blef uttryckligen förbjudet. Nu tog
konungen sjelf saken om händer,
införskref Tyska arbetare, höll dem under
sträng uppsigt och befordrade
Osmunds-smidets utbytande mot stångjärnssmide.
Hvad han påbörjat, tyckes imellertid
hafva under hans söner gått föga
framåt, tv ännu 1613 tillverkades vid de
omkringliggande bruken, Österby, Gimo
och Löfsta, endast 3—400 sk®
stång-jeru. Ändtligen utarrenderade kronan
1627 dessa bruk till Welam Giliusson
och Louis de Geer; år 1633 mottog
den sistnämde ensam arrendet, och år
1643 köpte han bruken i afräkning på
sin fordran hos kronan. Nu kom nytt
lif i hela rörelsen vid grufvor ocn bruk;
de Geer införskref Walloner, hvilkas
afkomlingar ännu fortfara med sina
förfäders vrke, och anordnade allt på det
bästa. Omkring 1640 lär det
dåvarande »general-bergs-amtet» (sedau
Bergskollegium) hafva uppgjort en fördelning
af gruffältet mellan ortens alla bruk;
men denna fördelning har sedermera
undergått mänga förändringar. Är 1740
skiljdes mellan »enskilda grufvor»,
tillhöriga de ofvannämda tre verken,
hvilka alla då ännu voro i De Geerska
slägtens händer, och
»compagnie-gruf-vor», tillhöriga de öfriga. Nu tillhöra
alla grufvorna ett bolag, bestående af
egarne till Löfsta, Österby, Gimo,
Elf-karleö, Söderfors och Wattholma i
Uppsala län, till Schebo, Kånäs, Forssmark
och Harg i Stockholms län samt till
Gysinge i Gefleborgs län. De flesta
bland de grufvor, som nu bearbetas,
äro upptagna på 1600-talet, icke få i
det följande seklet, en och annan 1576,
några i nyaste tiden, till en del utom
det gamla fältet, såsom vid Prestgården
och vid Persbo. Det gamla fältet
indelas i norra, mellersta och södra
fältet, af hvilka det mellersta,
hufvudsakligen i Films socken, nu mest
bearbetas. Tham (»Beskrifning öfver Uppsala
län, 1850») uppräknar som de
vigtigaste grufvorna följande och uppgifver de
år, då bearbetandet af dem begynte,
som följer:

Norra fältet:

Sjögrufvan .... från 1731.
Hagströmsgrufvan » 1 742.
Kungsgrufvorna . . » 1 576.
Bondegrufvan . . . i» 1 6 4 5.
Mellanfältet:
Jord- och Odesgruf-
vorna ..... » 1628.
Storrymningen . . . » 1671.
Hjulviud .... » 1669.
Daramsgrufvau . . » 1 674.
Jungfrugrufvan » 1618.
Ungkarlsgrufvan . » 1716.
Örnersgrufvan . . . » 1 7 42.
Södra fältet:
Machinsgrufvau . . u 1 7 43.
Norra Silfbergsgrufv. » 1692.
Wattholmagrufvau » 167 0.
Kaptensgrufvan » 16 69.
Djupgrufvau 1 669.
Södra Silfbergsgrufv. » 1669.
Hargs Skärpning . . » 1 7 09.

Dannemora grufvefält, — säger en
äldre beskrifning, — ligger i en från n.
ii. o. till s. s. v. sig sträckande
bergs-rygg, obetydligt högre än de nära
kringliggande Films-, Grut’- och
Danneraora-sjöarna och af vid pass en fjerdedels
mils längd samt från 500 till 1,000
alnars bredd. Fyndigheten utgöres af
större och mindre klumpar eller
körtlar, utkastade i malmfältets förutnämda
strykning, och på uågra ställen
närmande sig till ordentliga gångar, med
den största eller sjelfva kärnan i
formationen uti det s. k. Mellanfältet, der
dess största mägtighet är omkring 180
fot; körtlarne aftaga sedan mer och
mer i förhållande till deras afstånd från
detta ställe. Malmstreckets vanligaste
fall eller vinkel är 60 till 70 grader
åt vester. Den allmänna hälle-arten,
hvari det befinner sig, består
hufvudsakligen af grofkornig gneiss och
gångarten af kalk; malmen håller från 20
till 80 procent jern-oxid-oxidul, utom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/2/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free