Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cimbrishamn - Claëstorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Järestads kontrakt af Lunds stift. Om
skolväsendet meddelas officielt, att i
folkskolan undervisades 1856 af en
examinerad lärare 84 gossar och 25
flickor, medan 15 gossar bivistade allmänt
läroverk, 25 gossar och 47 flickor
enskilda undervisnings anstalter.
Cimbrishamns stad, som 1856 hade
1,373 invånare, eger, utom folkskolan,
ett lägre elementarläroverk och lefver
hufvudsakligen af sjöfart, handel och
handtverkerier. Staden utskeppar den
kringliggande ortens säd, bränvin, fläsk
och andra varor till Göteborg,
Stockholm och Gefle; fastän staden saknar
stapelrätt, får den likväl till Bornholm
utföra vissa varor och derifrån införa
sådana. Staden hade 1856 inalles 15
haudlande med 22 biträden, som i
bevillning erlade 95 rdr bko;
handtver-karnes antal utgjorde 32 män och 1
qvinna, med 7 gesäller, 52 lärlingar
ochj 1 annan arbetare; handelsflottan
utgjordes af 4 fartyg om 64 läster.
Fabrikerna bestodo 1855 af 4
färgerier, 3 garfverier, 1 tegelbruk och en
urfabrik, hvilka tillsammans hade 34
arbetare och tillverkade för 20,000 rdr
bko. Samma år utskeppades från
staden 33,000 tunnor spannmål. —
Afgifterna för fattigvården uppgå till 600
rdr bko om året.
Cimbrishamn består af 163 hus och
tomter med 67 6 tunnland jord, är
uppskattad till 244,1 33 rdr bko och
erlägger i statsbidrag ärligen 5,457 rdr
samma mynt. — Staden har årliga
marknader i Juni och Oktober.
Claëstorp.[1] Sätesgård i Östra
Wingåkers socken och Oppunda härad af
Nyköpings län, utgör med
underlydande lägenheter ott fideikomniis af 207/,6
mantal, som innehafves af grefliga
familjen Lewenhaupt. Abyggnaden, af
sten, är uppsatt på 1750-talet af
fideikommissets stiftare, riksrådet grefve
Claes Stromberg, som var gift med
Ulrika Lewenhaupt, men dog barnlös.
Gården ligger nära Östra Wingåkers
kyrka, omgifven af trädgård, park och
vidsträckta odlingar, men saknar vatteu.
HU egendomen höra Krämbohls
jernbruk, 2:ue qvarnar och en såg,
hvarjemte på egorna finnes ett
kalkstens-brott samt ett tegelbruk med kalkugn
nära gården.
Claëstorp anses vara uppbvgdt på
hemmanet Bonneruds område och
kallades förut Lasstorp. 1 början af
1600-talet innehades egendomen af majoren
Knut Claësson Uggla, en son till
be-fallningsmannen på Gullbergs fästning,
Claes Arwidsson Uggla, och stamfader
för nuvarande adliga ätten Uggla, å
hvars fägnar han introducerades på
riddarhuset år 1625. Han var gift
med Anna Gvllenhorn, en dotter af
Josua Arendtson Gvllenhorn till Sjöholm
och Djulö, samt skref sig till Lasstorp.
Efter hans död år 1634 bibehölls
gården af enkan, och uuder hennes tid
synes namnet blifvit förändradt till
Claëstorp. Då fru Anna Gvllenhorn
mot slutet af 1600-talet afled, utan att
efterlemna barn, öfvergick Claëstorps
egendom till hennes systerdotter, Sigrid
Gyllenstierna på Sjöholm, som vid
samma tid blef enka efter riksrådet friherre
Göran Fleming, men snart derefter
trädde i nvtt gifte med Kongl, rådet och
fältmarskalken Johan Jakob Hastfehr,
hvilken förökade egendomen genom
inköp af Krämbohls bruk år 1678.
Sedan fru Gyllenstierna öfverlefvat
äfven sin andra man, och sjelf slutat
sina dagar år 1704, ärfdes Claëstorp
jemte hälften i Krämbohls bruk af
hennes dotter med första giftet, Anna
Catharina Fleming, hvilken ulomdess
fick det angränsande lilla säteriet
Götboda, troligen såsom arf på fädernet.
Denna fröken Fleming var 3:ne gånger
gift, först med en Hastfehr, slägting
till stjuffadern, derefter med eu
Cron-skjöld och slutligen med Kongl, rådet
grefve Nils Stromberg, som betydligt
utvidgade Claëstorps egendom. Han
inköpte af löjtnanten Carl Mag». Drake
det uärgränsaude säteriet Fostorp, med
derunder lydande hemman, ar 1715.
Derefter tillhandlade ha» sig af
landshöfdingen Erik Sparres
sterbhus-iuteres-senter Bodaholms sätesgård, äfven
belägen i Claëstorps grannskap inom
O-stra Wingåker, nieu begärde år 1721
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
