Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cimbris - Cimbrishamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kontrakt af Lunds stifta — Bland
fornlemningar i socknen befinnas 2
runstenar i kyrkogårdsmuren. — Adr.:
Cimbrishamn.
Cimbrishamn. Sjöstad i
Christianstads län, 64 1/4 mil från Stockholm
och 6 mil från Christianstad, invid
Östersjön, på Skånes östra kust, har
sannolikt hög ålder, och vi vilja visst
icke alldeles förneka möjligheten af
vissa antiqvariers förmodan, att staden
fått sitt namn af de Cimbrer, som i
århundradet före Christi födelse tågade
till Italieu och der blefvo slagna af
Marius. Sannolikare låter det dock,
att stadens grundläggning härleder sig
från det här fordom idkade gifvande
sillfisket, med hvilket troligeu också
laxfiske var förenadt, emedan staden
har eu lax i sitt vapen. Dess namn
förekommer i äldre tider skrifvet på
flerehanda sätt, såsom Cemmershafen,
Sömmershaffen, Simmershaffven,
Cimbris, Cimbrishaffen, till och med
Cimbricehamn; det officiela skrifsättet
varierar för närvarande mellan
Cimbrits-och Cimbrishamn. En tradition vill
veta, att Cimbrishamn varit en
lastageplats för staden Tomerup eller
Tomarp; första gången det bestämdt
nämnes som stad, är 1 378, då
Premonstra-tenserklostret i »Tummetorp» (sannolikt
Tomerup) försäkrades om bibehållandet
af Nicolai socken i Cimbrishamn, och
vid ungefär samma tid Hanseateruas
utliggare klagade öfver förfång af
konungens fogde i Cimbrishamn. Från
deuna period härleder sig sannolikt det
vid tullporten belägna kapell, som skall
hafva blifvit uppfördt af Lübeckarne,
dä de lågo här för sillfiske. På
riksdagen i Köpenhamn 1336 hade staden
ombud, men lärer icke hafva varit af
synnerlig betydenhet, eftersom den
befriades från underhållandet af
lansknektar mot erläggande af blott 150 mark,
då Trelleborg vid samma tid betalade
500. Att den ytterligare sjunkit,
bevisas deraf, att staden 1565 för armods
skull fritogs från rustnings-skyldighet
och 1 569 ytterligare befriades från
skattebördor samt, 1635, fick det
antal bysseskyttar, som den skulle hålla,
nedsatt från 8 till 4. Till anläggande
af en hamn anslog Christian IV 1642
skatterestantier till ett belopp af 450
daler och eftergaf stadens alla
utskylder för 4 år. Men hamnarbetet
af-stadnade med anledning af kriget,
stadsboerna måste flytta från hus och hem,
och 1655 härjades staden till råga pä
eländet af pesten, så att, när staden
kom under Sveriges krona, den hade
blott 34 borgare.
Sveuska regeringen var betänkt på
stadens upphjelpande, och den erhöll
åren 1675 och 1686
inrikes-seglations-rätt, hvarigenom Cimbrishainu fick en
betydlig handel med spannmål, som
väckte till och med Christianstads och
Ystads afund. På Stenbocks
föranstaltande anlades 1700 söder otn hamneu
en skans, hvilken år 1715 under
kriget med Danmark bidrog till stadens
skyddaude mot ett fiendtligt anfall.
Hamnens upphjelpande var föremål för
flerfaldiga ansökningar åren 1697 och
1719, emedan tre Svenska fregatter
under de sednare åren der förolyckats.
Kriget drabbade också den lilla staden
hårdt. Den bade tunga inqvarteringar;
Danskarne borttogo 1710 derifrån icke
mindre än 700 tunnor säd; den måste
med 300 daler silfvermvnt bidraga till
den Christianstad ålagda brandskatten,
o. s. v. Snart hemsöktes staden (1733}
af en svår eldsvåda, hvilket olycksöde
förnyades 1741. Staden fick bägge
gångerna 8 års frihet från
båtsmans-hållet.
Redan 1752 byggdes på kronans
bekostnad en skeppsbro; men det
öfriga arbetet på hamnen afstadnade och
påbörjades åter icke förr än 1813, men
afstadnade flera gånger, dels i följd af
olyckshändelser, dels af brist på medel
till arbetets fortsättande. Hamnen blef
ändtligen färdig den 2 November 1854
och hade kostat 104,252 rdr bko,
hvartill staten bidragit med 51,596 rdr 32
sk. som anslag och 30,000 rdr som
lån. Denna hamnbyggnad är stadens
egentliga synvärdbet; dertill komma
vidare Rådhuset och Kyrkan, kallad tit.
Nicolai, af gråsten, sannolikt från I 1 :te
århundradet, åtminstone tillhörde hon
1161 Tomerups kloster. Pastoratet,
hvari Järestad är annex, är regalt af
3;dje klassen och tillhör Albo och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
