Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christianstad - Christianstads län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lastageplats, som lyda under
Christianstads jurisdiktion. — Staden har
marknader den 25 Jan., den 15 Juni och
den 4 Oktober.
Christianstads län, 55 qvadratmil
med 1 96,300 invånare (1855),
innefattar norra och östra delarne af Skåne.
Det gränsar i norr till Halland och
Småland, i öster till Bleking och
Östersjön, i söder till Malmöhus län och
Östersjön samt i vester till Kattegatt
och Malmöhus län; bela länets areal
uppgifves till 1,323,416 tunnland,
deraf 7 0,6 39 tunnland sjöar och kärr.
Till naturbeskaffenhet är det olika i
olika trakter, i nordvestra och norra
delarne egentligen skogsbygd, liknande
Kronobergs- och Hallands län, med
större och mindre, vanligtvis platta
ås-rvggar samt derimellan smärre sjöar,
kärr och mossar; mellersta och östra
delarne äro omvexlande skogsbygd och
bördigare slättbygd, södra delen åter
en nästan skoglös slättbygd; närmast
kusterna, särdeles den östra, ligga
vidsträckta, fordom bördiga fält, nu
öfvertäckta med flygsand, hvars ytterligare
utbredning man söker hämma genom
planteringar (se nedan). — Från
Halland skiljes Christianstads län genom
Hallandsås, och imellan denna samt
*Sø-deråsen, Kullabergens fortsättning och
gränsåsen mot Malmöhus län, utgöra
sand, grus och klappersten den
öfversta ytbetäckningen. Gränsen mot
Småland utgöres till en del af den söder
om sjön Möckeln framstrykande
Göinge-åsen, som bildar de s. k.
Getaryggarna, kortsträckta åsar eller låga kullar,
hopvräkta af gneiss och rullsten. I
länets mellersta del består jordmånen i
skogstrakten af sandmylla, på slätten
af lera, lersand och sandmylla, medan
södra delen, med undantag af
kusttrakterna, är betäckt med ypperlig lera
och lermylla. Slätten kring
Christianstad består till stor del af sandfält,
omvexlande med lerfält; längre i söder,
på Cimbritshamns-slätten, träffas trapp,
basalt, sandsten och alunskiffer. Länet
har inga bestämda hvarken
höjdsträckningar eller dalgångar och genomskäres
af endast smärre vattendrag. Utom de
redan uämda åsarna märkas bland höga
berg Balsberget, bestående af
mussel-kalk, strax nordost om den till
Helgasjöns system hörande Råbbelöfsjön, och.
Stenshufvud vid östra kusten, högsta
punkten af en der utlöpande liten
granit-ås. — De vigtigaste vattendragen
äro Helge-å, hvars källgrenar samla sig
i sjön Möckeln, hvarefter vattendraget
bryter igenom de ofvannämda
Getarvg-garna; ån upptager från vester
Wissjöns och Menja-sjöns vattendrag, från
öster Orsjöns vattendrag och längre
ned, från vester, den från Finjasjön
kommande Alma-ån, tillika med
Ske-inge- och Wrams-åarna. An bildar
slutligen Helga-sjön, som utbreder sig i tre
afsatser, af hvilka den nedersta kallas
Yngsjön, och faller sedan vid Åhus ut
i Östersjön. I detta haf utfaller
likaledes Ifvetofta-å, afloppet för Ifösjön,
som upptager Oppmanna-sjöns och Im~
melens vattendrag. I Kullavikeu af
Kattegatt utfaller den från Ringsjön
kommande Rönne-å. — Mellan
Finja-och Ifö-sjöarna förekomma spridda
lager af musselkalk, som till största
delen’ bestå af utdöda mussle-arter,
blandade med echinit-taggar och fisktänder.
Länets befolkning är i allmänhet
trög och långsam, men likväl flitig och
arbetsam, i synnerhet vid mognare
ålder; seder, bruk och folklynne omvexla
imellertid efter de olika folkstammar,
som från början satt sig ned i länets
olika trakter, och hvilkas olikheter
tiden ännu icke varit i stånd att utplåna.
Mellan hvarje härad finnas sålunda
skiljaktigbeter i afseende på liflighet, språk,
klädedrägt, till och med
ansigtsbild-ning; dock råder den största olikheten
mellan skogsbon och slättbon. Den
sistnämde är trög, kall och betänksam,
men också öppen, lugn och mer
pålitlig än skogsboerna, bland hvilka i
synnerhet invånarne i gränshäraderna mot
Småland, de s. k. Göinge-häraderna, i
många hänseenden skilja sig från de
öfriga Skåningarne samt med höflighet,
liflighet och tilltagsenhet förena en viss
högt utbildad förmåga att beräkna.
Från detta län förefalla ofta
utflyttningar, dels till Amerika (åren 1851 —
1855 utfärdades pass för 1,342 till
Amerika utflyttande personer, deribland
ensamt för året 1854 åt 653 personer),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
