- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
42

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christianstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

136 personer; — Kronohuset, en
vacker byggnad om 3 våningar, som
intager bela norra sidau af Stortorget,
begagnas gemensamt af Hofrätten och
garnisonen, som utgöres af Kgl.
Wen-des Artilleri-regimente; —
Landshöfding -residenset, vid Lilla Torget, till
större delen nybvgdt J748; riksdagen
1854 anslog 55,000 rdr bko till ett
nytt länsresidens; — Rådhuset,
uppbygdt 1728 i stället för det 1678
afbrunna; — Länslasarettet och
Kurhuset, hvars nya byggnad öppnades 1833
och utvidgades 1838—1840, —
Garnisons-sjukhuset i Kronhuset, —
Cellfängelset, bygdt 1842—1846, — Nija
Tyggårds-byggnaderna, innefattande i
22 större och mindre byggnader samt
10 fästningskasematter det af Svenska
arméens tre hufvudförråder, som är
förlagdt i Christianstad ; — Skolhuset,
fullbordadt 185 0, — Theatern, —
Fattighuset, — Frimurare-Ordens lokal, —
kaserner, gymnastikhus, kronobageri,
m. m.

Christianstads hufvudsakliga
näringar äro handel, handtverk och fabriker.
Redan i äldre tider var stadens handel
icke obetydlig; den hade visserligen år
1680 blott ett fartyg; men i början af
1700-talet egde Christianstad flera så
kallade »Spanie- och Fransfarare»,
sannolikt till större deleu tillhörande
stadens dåvarande rikaste handlande,
Corte-meyer. Oaktadt alla de förluster, som
blefvo en följd af Carl XILs krig,
uppblomstrade stadens handel och sjöfart
allt mer och idkades med 7 fartyg om
tillsammaus 212 läster på Holland,
England och Frankrike, till och med på
Spanien och Portugal. Efter 17 38
aftog handeln i följd af de stränga
förbuden mot införsel af utländska varor;
men ännu 1749 hade Christianstad 25
handlande, hvilkas antal 1767
sammansmält till 20. Dessa hade likväl 13
fartyg, af hvilka 4 gingo på
Medelhafvet. Till detta förhällande bidrog
troligen den omständigheten, att staden
1 7 65 erhöll obehindrad nyttjanderätt
till Landö hamn, en mil från Åhus,
och befrielse från åtskilliga afgifter.
Men handelsrörelsen minskades
ansenligt, sedan Helge å på 1 770-talet
banat sig ett nytt utlopp, hvarigenom
den blef ofarbar till och med för båtar.
Denna tid måste alla varor forslas på
vagn mellan Åhus och Christianstad,
och handeln aftynade, så att staden i
slutet af 18:de århundradet hade blott
9 fartyg och 1850 endast 5. Men år
1852 fullbordades hamnen vid Åhus,
för hvilken staden användt ansenliga
summor, och sedan segelleden
derimel-lan och staden blifvit återställd, repade
sig åter sjöfarten och handeln. Alla
dessa arbeten hafva kostat staden
133,394 rdr bko; för segelledens
öppnande genom Hernestads Gryft erhöll
dock staden ett statsanslag af 20,000
rdr rmt. Varutransporten mellan Åhus
och staden sker nu med pråmar, som
bogseras af ångbåt, alltsammans
tillhörigt ett bolag. Är 1856 hade staden
6 fartyg om 240 läster, som
begagnades till utrikes-sjöfart, och samma år
voro 45 handlande bosatta i staden.
De hufvudsakligaste exportvarorna äro
spannmål, bräder, bjelkar, tjära in. ra.
— Handtverksmästarnes antal uppgick
1856 till 127, och af fabriker egde
staden 1855 tre garfverier, 5 färgerier,
1 urmakeri, 2 spegelfabriker, 1
tobaks-och 1 vagnsfabrik. Härtill kommo
ytterligare två boktryckerier.

Staden, som har elementar-läroverk,
folkskola, flickskola, garnisons-skola och
fattigskola, styrdes ända till 1696 af
2 borgmästare, men hade sedan blott
en borgmästare, 4 rådmän och en
magistrats-sekreterare. Statsbidraget
utgjorde 1 855 sammanlagdt 34,282 rdr
bko. Fattigvården är organiserad i
förening med arbetsinrättning, der
fattighjonens arbetskrafter tagas i anspråk,
men medför icke desto mindre en dryg
beskattning för staden, som derför år
185 5 erlade icke mindre än 10,000
rdr bko. — Staden är skyldig att
underhålla 10 båtsmän.

Uti Christianstad finnes länets
sparbank, hvars ansvarighets-summa vid
1854 års slut uppgick till 814,051 rdr
bko. Ar 1854 inrättades i staden en
filialbank.

Stadens folkmängd är uti det
föregående uppgifven efter de sednaste
officiela källorna, deri inbegripna
invånarne i Näsby och Nosaby byar (2,376
tunnl. med 840 invånare) samt Åhus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/2/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free