- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
315

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg till sednare afdelningen - Lynne, sägner, seder och lekar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vidskepliga föreställningar. 315

menniskors boningar. Men det är farligt att låta dem komma in, ty
Thor slungar då sin «thorskil» (Mjölnir) efter dem. För att hindra
deras inträngande bör man derföre lägga en sax eller annat stål på
dörrtröskeln. [1]
Elden, äfvensom jern och stål samt allt, som gått
genom eld, såsom t. ex. bränd lera, är ett godt medel mot
trolldom och löser sådan.

Freja måtte ännu hafva vård om sitt djur, katten, ty de, som
visa godhet mot kattor, få en vacker bröllopsdag (Frejas gåfva utan
tvifvel), och bonden kan icke förmås att köra på kattor, ty han tror
att sådant skall medföra olycka åt hans kreatur (Freja var
trollkunnig). Äfven aska kör icke bonden gerna på, ja nästan aldrig.

Liksom Frejs prester i hednatiden spådde af det offrade svinets
inelfvor, så spår bonden än i dag af svinmjelten («milten») om den
blifvande vinterns beskaffenhet, och äfven benet i gåsens bröst är vid
Mårtenstiden mycket tjenligt till samma ändamål.

Tron på troll och på somliga personers makt att kunna genom
öfvernaturliga medel skada eller hjelpa (med ett ord «trolla») är ännu
ej alldeles utdöd. Troll («trull») äro af många slag; utom spöken
(«genfärd») eller aflidna menniskors uppenbarelser, finnas i folktron:
«Nissar» (tomtar), «Gastar» eller «Bysar» (skogstroll), «Bjäro»,
«Hafsfrun», «de små under jorden» (elfvor) och «mera sådant», såsom gamla
katekesen uttrycker sig i slutet af förteckningen.

«Nissen» (tomten) har ännu sin gamla uniform, nämligen grå
tröja och röd «stickmyssa», samt bibehåller ännu sitt gamla rykte
för att draga till huset, så vida man ej visar honom snålhet och
obeskedlighet, ty då händer att han drager från huset. Det är
fliten och arbetsamheten personifierade och det är i sanning en god
sak att hafva Nissen. Han bor (i de gårdar der man är nog
lycklig ega honom) ute i vedhopen.[2] på gården, hvarifrån han håller god
vakt och uppsigt öfver gårdens både kreatur och andra tillhörigheter.



[1] Ett behändigt sätt att dra åskan till huset, ty metaller äro, såsom väl är
kändt, förträffliga ledare för det elektriska fluidum, af hvilket åskstrålen
uppkommer. Detta fick, för 27 år sedan, en gammal hederlig bondgumma i den
församling, der författaren bor, erfara. Under ett häftigt åskväder öppnade
hon helt litet på förstugudörren för att lägga stål på dörrtröskeln och såmedelst
hålla "thorspjesko" ute; men i samma ögonblick, som hon öppnade dörren, slog
åskan ihjel henne.
[2] Gotlandsbonden består sig sällan vedbod, men på gårdstomten ligger
nästan alltid ett förråd af stockar och grenar samt en eller några «kastar»
(famnar) upphuggen ved.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlands/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free