Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 20. Gotland under Sverige såsom en svensk provins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
298 Ryssarnes landstigning och plundring 1717.
fem fångna Gotländingarne till sina hemvist den 24 November 1717;
då hade en ny plundring samma år öfvergått deras bygd. Den 9
Juli 1717 lade sig 18 ryska skepp i Östergarns sund. Samma dag
skedde landstigning och i åtta dagars tid ströfvade Ryssarne, till ett
antal af 1,000 man, omkring i trakten, från hvilken invånarne hade
flyktat. Alla gårdar plundrades i socknarna Östergarn, Gammelgarn,
Kräklingbo och Anga jemte några gårdar i Norrlanda, äfvensom
kyrkorna i alla dessa fem socknar. Från de fyra förstnämnda bortfördes
kyrkklockorna. Alla kreatur, som Ryssarne öfverkommo, slagtades
eller bortfördes, fönster och dörrar sönderslogos och låsen frånbrötos,
allt husgeråd och isynnerhet all jernredskap bortfördes. Många
personer togos till fånga, men släpptes för det mesta igen; dock blefvo
25 bortförda, hvaraf 6 från Östergarns pastorat. Anna Högstens i
Gammelgarn och två personer i Anga blefvo ihjelskjutna. Ryssarne
hade sitt hufvudläger i Östergarn, med förposter framskjutna till
Kräklingbo, der de på Tjängvide backe hade en stark förpost.
Amiralen Gustaf Psilander, som 1716 efterträdt Posse såsom
landshöfding, samlade 1,400 man af allmogen för att angripa
Ryssarne, men allmogen var så uppskrämd, att när landshöfdingens trupp
fick se fienden, lemnade den officerare och kanoner i sticket och lopp
till skogs; förmodligen trodde de Ryssarnes antal vara många gånger
större än det verkligen var, ty det brukar vara vanligt, att fiendens
styrka uppgifves större än den verkligen är. Det bästa manskapet var
utskrifvet, och bönderne voro nog fega att skicka bud till ryska
öfverbefälhafvaren, generalamiral Apraxin, för att bedja om nåd och
erbjuda sig att erkänna ryska öfverväldet; — så uppgifves det uti
enskilda anteckningar, hvilkas sanningsenlighet man dock, för
Gotländingarnes heder, gerna skulle vilja draga i tvifvelsmål. Är uppgiften
sann, så visar den huru utarmadt och olyckligt folket måste varit
genom för dryga skatter och beständiga utskrifningar, ty
Gotländingarne hafva eljest just icke varit kände för benägenhet att ombyta
öfverhet och svika konung och fosterland. Den 14 Juli utfärdade
Apraxin ett s. k. «universal» af innehåll att Gotlands invånare skulle
inom två dagar erlägga 50,000 specieriksdaler, antingen i penningar
eller tjära efter 1 rdr för tunnan, samt 10,000 skålp. smör och 1,000
nötkreatur; men, vare sig nu att samma fordran blott var en hotelse,
som det nästan tyckes, ty det låg icke inom det möjligas gräns att
befallningen kunde hinna på två dagar blifva spridd öfver hela ön och
tvångskatten på samma korta tid erlagd, äfven om landet hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
