Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 19. Reformations-tidehvarfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Reformationen i Danmark och på Gotland 1536. 277
Det var egentligen det katolska partiet med biskoparne i
spetsen, hvilket ifrigast motarbetat Kristian 3:s utväljande till Danmarks
konung, emedan han var tillgifven lutherska läran, hvars införande i
Danmark biskoparne ville hindra. Kristian deremot, uppretad mot
biskoparne, beslöt, så snart han fått seger och någorlunda fred, att
genast störta biskoparnes stora välde. På en och samma dag,
Larsdagen eller den 10 Augusti 1536, blefvo samtlige biskoparne
fängslade, med rådets hemliga samtycke, och fingo de sitta i förvar tills
på hösten samma år då de sluppo lösa, sedan de med en dyr ed
inför riksförsamlingen på en riksdag i Köpenhamn lofvat konungen
underdånighet, lydnad, trohet och fridsamt uppförande, men miste
sina biskopsembeten och efterträddes, den 14 Augusti 1537, af sju
superintendenter, som till dessa embeten blifvit invigde af den till
reformationens genomförande i Danmark från Pommern inkallade
professorn i Wittenberg superintendenten Johannes Bugenhagen. På
sådant sätt tillvägabragtes reformationen i Danmark och lutherska
lärans införande. Äfven på Gotland blef reformationen fullbordad
under Rosenkrands’ höfdingetid. I Sverige var den tillvägabragt 10
år förut eller 1527. Klostren blefvo nu upphäfda och klostergodsen
sekulariserade eller förvandlade till verldsliga gods, som kronan eller
adeln tog i besittning. Roma kloster på Gotland, hvars egor
utgöra mellan 6 och 7 fulla hemman, blef nu kronogods och en
kungsgård. Genom reformationen blef Gotland helt och hållet
afsöndradt från Linköpings stift och utgjorde nu en «hjord den ingen
herde hade». Tredingsprostarne, af hvilka den för Norra tredingen
merendels äfven var kyrkoherde i staden, utgjorde en slags
stiftsstyrelse.
Herr Henrik Rosenkrands fick en vådlig död S:t Nikolai afton
(den 6 December) 1537. Strelow berättar att han med sina herrar
hade ridit ut att förlusta sig och att en häst sprang honom ihjel
utanför Visborg, samt att, till minne af den hemska tilldragelsen,
ett stenkors upprestes på vägen, som för till Kopparsvik, således på
slottets södra eller sydvestra sida. Uti Danske Magazin (6 Bind
sid. 266) förekommer att tilldragelsen skall timat, när han med sina
herrar var utriden för att mottaga sin fästmö Klara Bille.
Följande året, 1538, fingo Klaus (Nikolaus) Rantzau och
Kristofer Stygge «slottslofven», d. v. s. befallningen på slottet.
Förmodligen hafva de äfven, eller endera af dem, förestått
ståthållare-(länsmans-)embetet tills följande år, då, på heliga korspåfinnelsedag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
