- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
267

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 18. Sista året af Norbys höfdingetid eller 1525

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Norbys berättelse till kejsaren. 267

herrar samt att jag således icke gjort det för mig sjelf; jag
framvisade äfven deras bref och löften dera de sjelfve den tiden gifvit
mig, men icke hållit [1] Derpå tillfrågade jag ock hertig Fredrik och
alla fullmäktige från de tre riken och de lübske om någon af dem
visste att jag någonsin handlat vanhederligt och ej som en ärlig
krigsman anstår, å min n. h:s vägnar, samt att den då måtte uppstå
och ansigte mot ansigte för sådant anklaga mig, då jag för sådant
ville stå honom till svar; kunde de deremot bevisa att jag oredliga
handlat, då måtte de mig genast straffa äfven till lifvet. Sedan jag
sagt detta begaf jag mig åt dörren till rummet. Då ropade de mig
åter till sig och tillsade mig, att de kunde ej annat än medgifva, att
jag i mina nådigste herrars tjenst alltid förhållit mig mot deras
fiender både till vatten och lands såsom en ärlig riddare och krigsman
anstode; men om de deremot icke stått vid sina bref och insegel,
hade det icke skett till mitt värsta utan för att göra de lübske till
viljes. Derpå har hertig Fredrik låtit sin trumpetare sitta upp och,
åtföljd af en härold, utropa, att jag i mina nådigste herrars tjenst
alltid såsom en ärlig riddare och krigsman förhållit mig mot deras
fiender samt att hvad som tillförne varit emellan honom, hertig
Fredrik, de tre konungarikena, de lübske samt de andra hansestäderna å
ena sidan samt mig, å mine nådigste herrars vägnar, å den andra,
skulle för everldliga tider vara tillgifvet och förgätet. Så måste jag
då, om jag eljest ville behålla mitt lif, gifva hertig Fredrik min
hand på, att genast med något af mitt folk draga till Gotland för
att öfveräntvarda dem Visborgs slott.

«Item har på tionde dagen derefter hertig Fredrik med de
danske och deras anhängare med tre trummor och sin egen trumpetare
låtit utblåsa och förkunna, att alla mina tjenare innan solens
nedgång skulle begifva sig ur staden Köpenhamn och ur landet och de
tre rikena, och ville man den, som sådant ej efterkom, gripa och i
träd hänga. Mig deremot togo de, nämligen herr Otto Krumpe,
hertig Fredriks råd och härtill förordnade höfvidsman och fullmäktig
och förde mig genast fängslad till Gotland [2], der de i lägret för


[1] Förmodligen angående de vilkor Norby betingat sig när han
nästföregående år gifvit sig under Fredrik och som denne medgifvit, men ej hållit.
[2] Denna mot Norby begångna nedrighet har påtagligen varit en följd af den
hätskhet, danska adeln hyst till honom och som kung Fredrik måst på sådant
sätt tillfredsställa, då man, i anseende till kapitulationsvilkoren, ej kunnat taga
hans lif. Det var troligen ärnadt att Lübeckarne, som ej voro bundna af någon med Norby träffad öfverenskommelse, skulle taga honom af daga när de fått
honom i sitt våld. Att danska adeln både hatat och fruktat Norby, är säkert.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlands/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free