Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 10. Den politiska ställningen i Norden i slutet af 1300-talet — «Vetalie-brödernas» uppkomst och bedrifter. — Landets befriande från dem af Tyska Orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fästen och borgar på Gotland, som torde blifvit uppförda denna tid. 173
de måste segra eller dö, desse vildsinnade och förtviflade fribytare,
dels deras snabba farkoster, som satte dem i stånd att svärma vida
ikring och vara än här än der, oftast der de minst väntades, och
som lemnade dem en säker reträtt, ty de höllo sig alltid antingen
på hafvet eller i dess grannskap, och om de togo hufvudqvarter för
någon tid på landet, var det alltid inom fasta murar, vallar och torn,
med sina fartyg i grannskapet; dels slutligen eldvapnen, hvilkas bruk
gifver ett litet antal djerfva kämpar så betydlig öfverlägsenhet öfver ett
mångdubbelt antal motståndare, som saknar sådan beväpning.
Eldvapnen voro på den tiden kända och brukade i Tyskland, och det är
ganska säkert att fribytarne, som hade sitt tillhåll i tyska hamnar och
sjöstäder samt derifrån utrustade sig, voro försedde med eldvapen.
I Skandinavien åter och säkerligen äfven på Gotland voro vid denna
tid kanoner och bössor högst obetydligt uti bruk. På Stockholmshus,
Sveriges förnämsta fäste, fanns 1395 en enda kanon, såsom inhemtas
af von der Halles rapport till preussiska städerna om slottets
tillstånd när det öfvertogs af städernas krigsfolk, och denna enda
kanon, förmodligen den första i Sverige, inköptes af hanseaterna, som
fruktade att den eljest möjligen torde blifva använd mot slottet.
På Gotland hafva vetaliebröderna uppfört åtskilliga fästen, i
grannskapet af hafvet; ett sådant var »Landskrona», i närheten af
Klintehamn, ett annat har säkerligen varit vid Vestergarn, der
blockhusuddens namn ännu påminner om ett forntida blockhus och der tecken
efter en vall af större omfång samt lemningar efter ett torn eller
fast byggnad finnas i närheten af kyrkan. På Slite har ock fordom
varit ett fäste; namnet «Slottsbacken» torde möjligen erinra om hvar
det legat. Den gamla borg, Strelow omtalar hafva legat på en klippa
vid Buskvig i Vesterhejde en mil från Visby och varit äldre än
Visborg, har förmodligen äfven varit ett röfvareslott. Om icke alla
dessa fästen blifvit uppförda af vetaliebröderna, så hafva de dock
tillkommit kort derefter, under den kamp om Gotland, som fördes 1403
mellan Tyska orden och drottning Margareta.
Vetaliebröderna hade nu samlat sin styrka på Gotland, och
derifrån utgingo deras röfvaretåg, genom hvilka Östersjöns södra del
gjordes ännu osäkrare än förut varit händelsen. Till Gotland ställde
derföre nu de expeditioner, som utrustades för att hämma dessa
röfverier, kosan. Det «nya försvar» af 12 skepp, som preussiska
Hansestäderna «lagt i sjön», förenade sig med Lübeckarnes fredsskepp
och styrde till Gotland; så gjorde äfven åtskilliga skepp, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
