Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 9. Följderna af Valdemar Atterdags plundringståg. — Gotlands äldsta förening med Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
156 Stillestånd. K. Håkan blir gift med Valdemars dotter Margareta.
fri för danska kapare vågade grefvarne af Holstein afsända sin
syster, konung Håkans brud, till Sverige. Den 17 December seglade
fartyget, på hvilket hon var, ut ur Travefloden. Svåra höststormar
och ogynsamma vindar kastade det på Bornholms stränder. Denna
ö tillhörde då erkebiskopen i Lund, Nils, en stor vän till Valdemar
och som till dess behag lät qvarhålla grefvinnan. Valdemar
hindrade hennes afresa under åtskilliga listiga förevändningar så länge
tills han i början af 1363 fått hennes brudgumme förmäld med sin
10-åriga dotter, så att Elisabets tillärnade äktenskap blef om intet.
Härigenom uppstod öppen brytning mellan de svensk-norske
konungarne och Sveriges store, som uppgjort partiet mellan Håkan och
Elisabet. Under vintern 1362—63 lära 24 af dessa herrar blifvit
af konungarne landsförviste, hvaribland biskoparne Nils i Linköping
och Thomas i Vexiö, Carl Ulfsson till Tofta, lagman i Upland, en
man af stor lärdom och mycket anseende, Bo Jonsson, Nils Sture
och Erik Carlsson (Örnefot). Dessa herrar lära begifvit sig till
Gotland och der tillbragt vintern samt om våren 1363 dragit till
Holstein för att erbjuda svenska kronan åt grefve Henrik af Holstein.
Mellan denne krigiske herre och de svenske fullmäktige, som
föregående sommar så länge uppehållit sig hos honom för att uppgöra
öfverenskommelsen om Håkans och Elisabets förmälning, hade blifvit
aftaladt, att, om Magnus och Håkan bröte öfverenskommelsen,
svenska kronan skulle tillfalla holsteinska grefven — det tydligaste bevis
på att verkliga makten låg i aristokratiens händer. Grefve Henrik
mottog ej anbudet och de svenske herrarne begåfvo sig i samma
ärende till Mecklenburg, hvars hertig, Albrekt, var svåger med
konung Magnus och gift med dennes syster Euphemia. Albrekt
hade tvänne söner, den äldre, Henrik, var måg till Valdemar i
Danmark och gift med hans äldre dotter Ingeborg; den yngre
sonen, Albrekt, erhöll och mottog anbudet af Sveriges krona. Den
10 November anträdde denne nye tronkandidat från Rostock sitt
tåg till det land, hvars konung han ville blifva, och anlände först
till Gotland. Denna ö, hvarest hatet mot Valdemar var ganska
starkt och der man äfven hatade Magnus, den man ansåg hafva
varit i hemligt förstånd med Valdemar och hafva uppmuntrat honom
att företaga plundringståget dit, var det första landskap, som
hyllade Albrekt såsom svensk konung. Från Gotland begaf han sig
till Kalmar, som då innehades af grefve Henrik, samt derifrån till
Stockholm, dit han anlände den 29 November. Stockholms liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
