Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 8. Uppkomsten af Skrå- och andra Borgareföreningar. — Valdemar Atterdag på Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Valdemars landstigning. 143
fiender förstått ingifva folket den öfvertygelsen, att Magnus varit i
komplott med Valdemar, ja till och med inbillat Gutarne att Magnus
uppmanat denne att företaga härtåget dit och tukta de stolte
öboarne — en föreställning, som är alldeles obevist och säkerligen
saknar all grund. Anledningen till Valdemars eröfring af ön var hans
ifriga önskan att lägga under sitt välde så mycket han kunde «nå och
klå»; särdeles måste han lockas af denna rika, för vidare eröfringar så
välbelägna ö, medelpunkten för hela nordens handel. Så slug än
Valdemar var, så kunde han ej påfinna någon förevändning för sin
tillärnade eröfring, såsom andra eröfrare bruka göra, utan, lik en
vanlig röfvare och tjuf, anföll han utan föregången förklaring och utan
något uppgifvet skäl.
I Juli månad 1361 drog han med sin flotta och här åstad på
sitt röfvaretåg. Först gjordes uti förbifarten landstigning på Öland,
hvars invånare satte sig till motvärn och blefvo slagne, hvarvid 600
skola stupat. Fogdar tillsattes öfver ön att hålla den Valdemar
tillhanda, men efter hans bortresa blefvo de ihjelslagne, och nu styrde
han öfver till Gotland, dit han tyckes anländt omkring den 22 Juli.
Landstigningen verkställdes på vestra kusten, söder ut från Visby,
men uppgifterna äro olika om hvarest landgången gjordes. Stora
rimkrönikan uppgifver «Garnahampn» eller Vestergarn, som ligger
knappt 2 1/2 mil från staden och synes varit särdeles lämplig, eftersom
ett anfall på staden åsyftades; men Fjälemyr, hvarest slaget stod
mellan Danskarne och Gutarne, ligger omkring 3/4 mil öster derifrån, och
det tyckes ej sannolikt att Valdemar, i stället för att tåga åt norr rakt
på Visby, skulle dragit åt öster upp i landet, ifall han stigit i land
i Vestergarn. Har han åter landstigit längre söder ut, så berodde
det på hvilken väg han valt för att draga till Visby. Har han, som
väl kan förmodas, tagit den, som öfver Böndersbacke i Klinte för åt
Visby, så har han vid Ejmundsbro i Mästerby kommit till södra
kanten af den då midt i högsommaren uttorkade Fjälemyr, der han mött
motstånd. Också uppgifver Strelow, som troligtvis fått uppgift
derom af landets invånare, att landstigningen skett i Kronevall. Detta
namn bär ett fiskläge i Ejsta socken, 4 1/4 mil från Visby, och om det
varit här danskarne gått i land, så synes ingalunda osannolikt att de
för marschen åt Visbys tagit den väg, som går öfver Böndersbacke,
änskönt en annan väg finnes närmare stranden, som han tycks bort
välja såsom något kortare och närmare hans flotta. Nyare författare,
bland dem Paludan Müller («Gullands Forhold til Danmark og
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
