134 (Gotlands land och folk)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 8. Uppkomsten af Skrå- och andra Borgareföreningar. — Valdemar Atterdag på Gotland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

134 Gesällvandringar.

konsten hunnit högre utveckling än i den «resande» gesällens hemland,
och fann han sig ej belåten dit han kom, eller fick han der icke
arbete, så fick han dock för en kortare tid herberge och understöd (ty
i de flesta större städer voro herbergen för vandrande gesäller och
kassor till deras hjelp inrättade samt oldtgesäller anställda, hos hvilka
de anländande gesällerna borde anmäla sig och som skaffade dem
arbete, om det stod att få) och derpå vandrade han vidare. Ofta
sträckte sig dessa vandringar ganska långt, och till hvilken
betydligare stad den vandrande gesällen kom, fann han ordensbröder och
vänner, ty skrået, ehuru i öfrigt ingalunda frisinnadt, gjorde ingen
åtskillnad på nation och land, utan inneslöt i samma brodersband
alla, som redligt lärt och redligt utöfvade samma handtverk eller
konst, och en resande gesäll, som vandrat vidt kring verlden, besökt
många städer och samlat erfarenhet om huru handtverket eller
konsten bedrefs, mottogs vanligen med mycken aktning och heder.
Mången gesäll fick sådan håg för detta vandrings- och äfventyrarlif, att
han ej gerna kunde länge stanna på ett ställe, mången gjorde ock
lycka i fremmande land och stannade der för alltid [1], andre återvände
hem, rike på erfarenhet och reseintryck.

[1] Biskop Wallin i 1:a delen af sina Gotländska Samlingar, pag. 234, 235,
anför, vid beskrifningen om S:t Clemens kyrka i Visby, en historia om en sådan
gesällvandring, som han, efter hvad han uppger, «hört af gamla, hederliga och
trovärdiga män, ehuru hon tyckes låta litet sellsamt».

«En Skomakare-Gesell af Tysk extraction vid namn Saltzwedel, kom på ett
Verdshus i Italien, therest någre gamle Munkar, som varit her på Gothland,
såto och sade sins emellan (thet the mente Gesellen ej höra eller förstå) at en
Gås med 24 vngar funnos i muren af Sancti Clementis kyrka i Visby, med
önskan, at the kättare der på Landet, aldrig motte komma öfver thenna skatt.
Herpå reser den vnge mannen til Hamburg, vidare til Dantzig och frågar,
om icke Gothland är vti Östersjön belägit. Therifrån reser han hit, tå han
går strax til Åldermannen för Skomakare-Embetet. Men sedermera förfogar
han sig i följe med andra til nämda kyrka och finner Gåsen med sina 24 vngar.
Derpå reste han til Dantzig efter kram, lemnandes Handtverket, kom hit
tilbakas, blef Köpman, Gift, Rådman, och endteligen Borgmestare. Så långt recker
Historien, och om just alt med samma omstendigheter förelupit eller ej, lemnas
derhen. Åtmindstone kan något deraf vara sant, ty namnet och mannen är
bekant. Han hete eljest Hans Turitz, men Saltzwedel kallade han sig efter sin
födelseort uti Mark-Brandenburg. Hvad år han först kommit hit på Gothland är
obekant, men år 1586 var han Kyrkoverd i Wår Frue-Kyrka i Visby, sedermera
Rådman och år 1617 finner jag att han varit der Borgmestare, hafvandes
loford af en from och Gudfruktig man.»

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/gotlands/0142.html

		Gotlands land och folk / 134 (1871) Author: Alfred Theodor Snöbohm Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|