Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 2. Gotland under hednatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
80 Sagans uppgifter bekräftas af fornlemningar.
bo qvar så länge ny och nedan varade). Denna deras sluga
uttydning kom omsider för drottningen. Då sade hon: min herre konung!
du lofvade dem att få bo qvar under ny och nedan, men det varar
alltjemt, så må du ej från dem återtaga (ditt löfte). Så bodde de
(qvar) der och bo der ännu och ännu hafva de en del af vårt tungomål».
Vi hafva inga andra underrättelser om denna utflyttning och
veta ej vid hvad tid den egt rum, men sagans berättelse bekräftas
af de urgamla väldiga befästningarne på det höga Thorsburg, dem vi
förut omnämnt i förra afdelningen, ehuru de dock tyckas ej hafva
kunnat så i hast uppföras af ett antal menniskor, som ej fingo stanna
qvar i landet (öfverstelöjtnant Ljungberg beräknar att 3 à 4000
menniskor behöft minst 3 år att uppföra dessa murar), utan hafva
erfordrat en längre tid. De kunna dock blifvit antingen påbörjade af
dessa och sedermera fortsatta af hela befolkningen för att utgöra ett
starkt fäste för hela landet, dit man i nödens tid kunde taga sin
tillflykt och finna skydd för en öfvermäktig och grym fiende, eller
ock kunna de till stor del varit förut uppförda och af de
landsförviste tagits i besittning och fullbordats, ehuru de af hunger och brist
sett sig tvungne att åter öfvergifva dem. Äfven på Fårön, dit de
biltoge, efter sagans berättelse, togo sin tillflykt när de ej längre
förmådde uppehålla sig på Thorsburg, och der de äfven befästade sig,
finnas lemningar efter en urgammal forntida befästning, Ringsborgen
eller Ringen vid Landsnäsa, ej långt från hafvet, vid Austuränget, på
en ödslig mark. Det är en lång ringformig jordvall med en rak
sida. Största tvärmåttet är 220 alnar, hela längden 630 alnar,
vallens bredd vid basen 12 alnar, lodräta höjden 2, 2 1/2 á 3 alnar.
Således vinna sagans ord bekräftelse af än befintliga urgamla
minnesmärken.
Den andra utflyttningen är Longobardernes, som skett, äfven för
hunger, från Skåne och Danmark och hvaruti Gutarne deltagit. Man
anser att det varit samma stora hungersnöd, som rådde i Svithjod
och föranledde konung Domalders offrande En gammal författare
från 5:e århundradet (Prosper Aqvitanus), hvars uppgifter torde vara
mest tillförlitliga, uppgifver tiden för Longobardernas uttåg till 382.
Han säger att Longobarderne utvandrade från Germaniens yttersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
