Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 1. Gotlands läge och naturliga beskaffenhet samt hufvudnäringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hoburgs-formationen är af hård kalkart. Vilda, ödsliga höjder
äro der lagrade öfver oolithen och utgöras af tvänne kalklager, af hvilka
det öfversta är en af röda, hvita och flera färger prydd marmor, eller
rättare marmorartad kalksten, rik på enkrinitstjelkar.
I geologiskt hänseende hafva öarne Gotland och Ösel stor likhet
med hvarandra.
Såsom vanligen förhållandet är med öar, har Gotland inga floder
och strömmar. Dess åar äro ej heller ansenliga och vanligen torra
sommartiden. Insjöarne, hvilka på Gotland kallas Träsk, äro endast
mindre. Deremot har Gotland en högst betydlig mängd Myrar, d.
v. s. lågländt vattensjuk mark, som under sommaren är torr samt
bär starr och myrfoder, af hvilket det förra, som på Gotland kallas
«Ag», användes att täcka uthus med, och det senare, som är finare,
begagnas till kreatursfoder. Genom det för ett par tiotal af år sedan
inrättade »Gotländska Myrodlings-Bolaget», äro åtskilliga af dessa
myrar utdikade och uppodlade. Det är tydligt, att i en aflägsen
forntid, då landets och hafvets ömsesidiga höjd till hvarandra varit
mycket olika mot hvad det nu är, våra myrar ej varit, såsom nu,
stagnerande (stillastående) vatten, utan insjöar, som sammanhängt dels
med hvarandra och dels med hafvet genom en mängd sund, som nu
dels uttorkat och försvunnit, dels blifvit obetydliga ågångar. Genom
dessa sund har landet varit sönderdeladt uti en hel mängd öar och
holmar, hvilka bildat en archipelag; och då landets fordna
kommunalindelning uti Tingslag med deras underafdelningar (Fjerdingar,
Tredingar eller Hälfter) tyckes rättat sig efter dessa forntida genomfarter
och sund, så är antagligt, att många af dem varit qvar långt efter
det landet blifvit bebygdt. Många af myrarna innehålla träsk eller
insjöar.
Öfriga träsk, utom de som finnas uti myrarna, äro, i norra
delen af ön:
Lummelunds Träsk, norr om staden nära vestra kusten. Det
har sitt utlopp åt samma kust genom Lummelunds å, som till 1/16
mil rinner under jorden och sedan kommer fram ur berget ur en
grotta, liknande ett hvalf af 3 alnars höjd och 6 alnars bredd, och
med flera fall störtar sig i hafvet, 1 mil norr om Visby, samt drifver
stampar och vattenverk vid Öfversteqvarns pappersbruk.
Tingstäde Träsk, i Tingstäde socken, öster om det ofvannämnda,
är af omkring 1000 tunnlands areal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
