Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 1. Gotlands läge och naturliga beskaffenhet samt hufvudnäringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lutning, så obetydlig den än är, har man kommit i tillfälle göra den
iakttagelse, att Gotlands berg icke bilda en enda sammanhängande
formation, utan bestå af flera afdelningar, hvar och en med sina lager.
Äldsta delen af Gotland, som först höjt sig öfver hafsytan, är
nordvestra kustremsan med dess höga landborg eller klippstrand från
Hallshuk till Gnidsvärds. Dernäst mellersta Gotland till och med
Östergarn samt Näs på vestkusten och Fårön; derefter har
sydöstliga kuststräckan uppskjutit och yngst är södra halfön. Största
omvexlingen af bergarter förekommer i de båda yngsta formationerna.
Medan man i de äldre träffar endast mergelskiffer och kalksten af
olika hårdhet, förekomma i de yngre äfven sandsten och oolith
(råmmsten), bäst utbildade söder om Näs och å den sydligaste udden.
Gotländska formationerna äro fyra:
Visby-formationen, bäst utbildad i trakten af staden, sträcker
sig öfver norra Gotland och slutar så småningom, att vid Vestergarn
obetydligt deraf synes qvar. Understa lagret är en ljusgrå mergelbädd
med runda kalkbollar inbäddade deri, mellersta lagret är en
grå, nästan krystalinisk kalk, som öfvergår till en grå hård kalksten,
och öfversta lagret, af 2 till 3 fots mägtighet, innehåller en stor
mängd försteningar, hvaribland stundom hela klippstycken af
enkriniter (liljelika djur).
Klinte-formationen börjar något norr om Klinteberget med ett
lager af mörkgrå mergel med lerflisor [1]. Öfver detta lager, som sedan
kommer i dagen vid Fröjel- och Ejstastränderna, höjer sig en
kalkmassa af 60 fots mägtighet, som bildar Klinteberget. Längre i
söder intaga nya lager kalkens ställe; längst ned en på försteningar
fattig sandstensbädd, som i norr sträcker sig till Rone och Burs’
socknar.
Gröttlingbo-formationen innesluter uti sig oolith, blandad med
tunna berglager och derunder sandsten. Vid Gröttlingbo är detta
lager af 70 fots höjd, men sluttar så, att det vid Bursvik har blott
20 fot och vid Hoburg är nästan jemnt med vattenytan. Mellan
Gröttlingbo och Bursviken är sandstenen ej öfverlagrad af annan
stenart, men i Vamlingbo, i synnerhet vid kusten, bildar sig ett nytt
lager deröfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
