Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vunnit hans hjärta genom att vara särskilt
uppmärksam mot hans mor det sista året, hon levde. Men nu
de senaste veckorna for hon in till staden, så snart hon
blev ledig. Vad gjorde hon? Han betraktade henne på
nytt, men ansiktet var tillslutet, litet buttert. Hon såg
inte ut, som om hon ville ge några förtroenden.
— Jag kommer inte sent hem, sade hon.
Men han visste, att hon inte talade sanning.
Kokerskan hade en dag, röd av förtrytelse, berättat honom,
att flickan inte kommit hem förrän tre på natten, och
då anlände hon i bil. Nu hade Stefan för mycket att
göra för att hinna syssla med detta, men det retade
honom litet att Tyra inte rättade sig efter honom. Han
återtog sitt arbete. Hon gick mot dörren, och han såg
inte den blick hon gav honom, på en gång längtansfull
och trotsig. Så stängdes dörren sakta. När hon gått,
sköt doktorn papperen åt sidan. Hon hade avbrutit
honom. Han kunde inte fortsätta, och han tände en ny
cigarrett och drog ett djupt andetag. Tyra hade fyllt
rummet med sina steg, med prasslet av sina kjolar.
Plötsligt kom han ihåg vad han nyss tänkt på: ”De
ha alla något som skrämt dem, ett spöke, som de
äro rädda för.” Hade icke han det också? Jo och Tyra
i sin röda blus hade påmint honom om det.
Det hade hänt en gång i Paris, då han varit där för
att vila ut efter en examen. På ett kafé hade han träffat
en flicka. Hon satt vid bordet bredvid hans. Ett par
ögon sågo på honom ur ett vitpudrat ansikte, eller
hon kanske Var så blek, men munnen hade varit röd.
Han hade flyttat sig intill henne. Då kysste hon honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
