Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättelser och Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
metrical romances selected and published by Joseph
Ritson, London 1S02. Vol. II, s. 91 —155, hvilken samling
utgifv. icke haft tillfälle att se. Och på Fornfransyska
förvaras en gammal handskrift (omtalad af Ritson), hvilken
innehåller en sång om Sigurd (Museum für Altdeutsche
Literatur und Kunst, von F, H. v. d. Hagen, B. J.
Docen, m. fl. Bd II, s. 302, 309). — Uti Lyngbyes Færöiske
Qvæder benämnes denne Sigurd icke blott Sjurur, utan
ock Sjurur Sigmunda Sonur, Sjurur Sneári, Sjurur Svajn,
Sjurur Ormsins Bloui (ormens, Fofnirs bane), m. m.
Likaså i Svabos samling {Nyerup, 1. c).
— 46 r. 2 st. Danska l. I Danska
— 49— Den uti Kongl. Bibliotheket i Stockholm befintliga
handskriften af Danska visor, signat. K. 13, innehåller, under N:o
59, en sång om Ulf från Jern, utgörande 31 verser.
— 67 — Uti Zetterströmska Samlingen (Utva1da Historier,
Tom. 16), finnes ett gammalt, "i åhr" tryckt ex. af sången
om Grefve Guncelin, hvilket ganska nära öfverensstämmer
med den ofvan meddelade. Utom orthografiska
skiljaktigheter anmärkes, att vers. 10, 11 hafva ombytt ordning; att
Asmer Gry kallas Asmer Gryp, Salenta får namn af
Salent, Gunde Stolta heter Gunda Hetta och Niira
benämnes Ripa (Danska Ribe).
— 93 not. 33 tillägges: OM.
— 102 r. 15 st. haken l. hakan
— 110 — Bland de så kallade manuskripterna till Dahlbergs
Svecia Antiqua, bundten Småland, förvaras en uppteckning
af "H:r Boos Wijsa," nedskrifven med samma stil, som
den aftryckte. På några orthografiska skiljaktigheter när,
äro de hvarandra alldeles lika, utom det, att stroph. 3, vers.
2 har: "I hafvet vill jag uthsegla;" och stroph. 12 vers. 1
har förste i st. f. störste. — Enligt det åtföljande brefvet,
d. Husebye d. 16 Juli 1702, undertecknadt Petter Rudebeck
skulle "Boo och des son Palle Booson hafva bott på
Boståt här i Asne."
— 112 r. 9 st. Hermer l. Germer
— 123 — H:r Afzelius har lemnat den upplysning, att visan
om Hämingen eller Sämingen, ännu sjunges i Norrige samt
derintill gränsande delar af Bohus län och Vermland. Han
har af densamma ägt tre uppteckningar, hvilka genom lån
åt prof. Nyerup gått till Köpenhamn. Tvenne af dem
hade namnet Sämingen eller Samungen, och den tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
