- Project Runeberg -  Finska kriget 1808-1809 /
306

(1898) [MARC] Author: Carl Otto Nordensvan - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ruona och Salmi. Återtåg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nästan lika stor brist som på förbandsmedel och läkemedel, är det mer än sannolikt,
att en stor del af de sårade, hvilka dessutom lämnades kvar på platsen, gingo en snar
död till mötes.

Kännbarare än förlusten i människor, huru smärtsam denna än må hafva
varit, blef den förlust i andlig kraft, som dessa strider tillfogade den svensk-finska
hären och det finska folket. Hvilka ansträngningar och umbäranden soldaten än
fördragit, med hvilken tapperhet och hvilket dödsförakt han än stormat fram i
kulregnet, ja fastän han besegrat en dubbelt öfverlägsen, tapper och krigserfaren
motståndare, så hjälpte det till ingenting. Återtåg, liktydigt med nederlag, blef i alla fall
hans lön, och nu såg den dystre, grubblande finnen allt i svart. Och samma intryck
gjorde underrättelsen om händelserna på befolkningen. Nu vred bonden sina händer
och gaf allt förloradt. Hvad tjänade det väl till att kämpa mot det oblida öde, som
gaf Finland till pris åt moskoviten?

På ryska sidan verkade underrättelsen om de båda segrarna, som man i
verkligheten fått till skänks, men som det nu hette, att de tappra trupperna tillkämpat
sig, synnerligen lifvande, och den misstämning, som hela sommarens olyckliga fälttåg
medfört, var nu med ens bortblåst. Kamenskij hade räddat ställningen och var
dagens hjälte.[1]

*



På morgonen den 2 september, när kanondånet redan tydligt förnams från
Salmi, inträdde adjutanten i högkvarteret, major Björnstjerna i fältmarskalkens rum i
Lappo prästgård och öfverlämnade till honom ett bref från konungen. Björnstjerna
hade efter en beskickning till Stockholm den 23 augusti blifvit skickad tillbaka till
Klingspor med det bref, som han framlämnade, och som utgjorde svar på dennes
den 22, efter Karstulastriden afsända bref (se sid. 288).

Med all den ifver, af hvilken den gamle mannen var mäktig, grep han brefvet,
bröt det och läste det under alltjämt ökad ansträngning att behärska sin
sinnesrörelse; men slutligen sveko honom krafterna, han fällde papperet till golfvet och
slog med en förtviflans åtbörd ihop händerna utropande: »Skall jag drifva fienden
inom de gränser, öfver hvilka han aldrig bort framtränga?» Björnstjerna, som icke
kände brefvets innehåll, greps af det på samma gång tragiska och komiska i gubbens
åtbörd, så att han icke kunde återhålla ett högljudt skratt, något som den andra
godmodigt förlät.



[1] Bulletin af den 7 och 16 september (med Adlercreutz’ rapport),
Montgomery, II sid. 1 (med karta), Aminoff, sid. 59 (med karta), Björnstjernas
anteckningar, I sid. 327. Michailovskij-Danilevskij, sid 89 (med karta).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:51:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finskakr/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free